Hur självupptagna människor bearbetar ny information
Jag har en liten filosofi om hur människor tar in ny info och gärna delar med sig av den. Detta är en grej jag brukar pröva på människor för att se hur kapabla dom egentligen är på att lyssna rent allmänt.
Föreställ er nu en vanlig diskussion med en som person som ni känner att han/hon ligger några snäpp bakom er. Du känner igen dessa typer när han/hon inte har alla pommes på tallriken, tycker det är lite småhäftigt att hälsa genom att rycka till lite uppåt med huvudet eller bara hyr en videofilm ifall tieln börjar med orden "Farlig" eller "Dödlig".
Det som händer i människors hjärnor... nej nej det som händer i jobbiga ärthjärnor ni inte vill beblanda erat surt förvärvade intellekt på kan förklaras i tre steg. Typ som ett självupptaget dammsugsfilter. Ni börjar händelsevis prata om en egenskap som är mycket åtråvärd i samhället och som ni vet eran motpart absolut inte ens kan stava till. Självinsikt!
Personen framför hävdar för tillfället bestämt att pommes frites räknas som rotfrukter i tallriksmodellen, när ni istället börjar prata om den viktiga innebörden i att ha lite självinsikt i livet. Då går ordet självinsikt igenom tre steg i huvudet på din "begåvade" motpart. Dessa tre steg bearbetas samtidigt som ni försöker föra en vanlig vettig konversation om själva begreppet självinsikt.
Steg 1: Självinsikt? Vad är det? Det är när man kan poängtera sina fördelar!
Steg 2: Har jag självinsikt? Givetvis vet JAG vad JAG är bra på!
Steg 3: Hur ska jag kunna förmedla min nya egenskap självinsikt på bästa vis för min motpart?... Eureka!
Utan någon som helst förvarning och gärna avbrytningsvis öppnar nu IQ-badboll med ett givande konstruktivt inslag:
- Jag jag jag jaaaag jag jag jaaag jag jag jag jag jag...(hämta andan) jag jag jag jaag jag jag jaaaaag jag jag!
Nu vänder ni er om och ringer upp någon med en IQ nivå högre än en flaggstång så ni kan försäkra er om att vissa människor faktiskt kan prata... Och lyssna.
Föreställ er nu en vanlig diskussion med en som person som ni känner att han/hon ligger några snäpp bakom er. Du känner igen dessa typer när han/hon inte har alla pommes på tallriken, tycker det är lite småhäftigt att hälsa genom att rycka till lite uppåt med huvudet eller bara hyr en videofilm ifall tieln börjar med orden "Farlig" eller "Dödlig".
Det som händer i människors hjärnor... nej nej det som händer i jobbiga ärthjärnor ni inte vill beblanda erat surt förvärvade intellekt på kan förklaras i tre steg. Typ som ett självupptaget dammsugsfilter. Ni börjar händelsevis prata om en egenskap som är mycket åtråvärd i samhället och som ni vet eran motpart absolut inte ens kan stava till. Självinsikt!
Personen framför hävdar för tillfället bestämt att pommes frites räknas som rotfrukter i tallriksmodellen, när ni istället börjar prata om den viktiga innebörden i att ha lite självinsikt i livet. Då går ordet självinsikt igenom tre steg i huvudet på din "begåvade" motpart. Dessa tre steg bearbetas samtidigt som ni försöker föra en vanlig vettig konversation om själva begreppet självinsikt.
Steg 1: Självinsikt? Vad är det? Det är när man kan poängtera sina fördelar!
Steg 2: Har jag självinsikt? Givetvis vet JAG vad JAG är bra på!
Steg 3: Hur ska jag kunna förmedla min nya egenskap självinsikt på bästa vis för min motpart?... Eureka!
Utan någon som helst förvarning och gärna avbrytningsvis öppnar nu IQ-badboll med ett givande konstruktivt inslag:
- Jag jag jag jaaaag jag jag jaaag jag jag jag jag jag...(hämta andan) jag jag jag jaag jag jag jaaaaag jag jag!
Nu vänder ni er om och ringer upp någon med en IQ nivå högre än en flaggstång så ni kan försäkra er om att vissa människor faktiskt kan prata... Och lyssna.
Kommentarer
Trackback
