My mind is swaying.

Fan va gött att ha en blogg och skriva ner lite stuff på. Sen att nog hela min bekantsskapskrets är inne på den känns ganska konstigt. Hmm... Sen att jag är ärlig många gånger fast ingen tror det är ännu roligare.

Ska jag kanske börja skriva om båten igen? Jo det kan la jag. Men jag kommer nog också skriva ner lite flera anekdoter här och var. Dom är ganska roliga och själv skrattar jag medans bokstäverna flyger ut på skärmen.

It's a nice feeling!

Men vi ligger utanför... Ehh typ Holland och vi vet inte vart vi ska. Eller vi kanske ska in imorrn. Alltså jag vet inte vart vi är och bryr mig inte. Alla frågar också mig om vart vi är hela tin. Är jag djungeltrumman ombord eller?

Nej då. Jag behöver inte ens öppna käften vi har så många snackaprater redan ombord så jag kan luta mig tillbaka och bara lyssna. Sköners!

- Martin vart är vi? Har vi kommit in i engelska kanalen?
- Ok, jag har målat idag.
- Men när är vi framme?
- Sen skar jag mig på tummen. Och fick sätta på ett plåster.
- Vilken är nästa hamn?
- Fattar du trögt eller? Jag har inte en fucking aning om vart vi är, vart vi ska eller vad ens båten heter! Jag brukar frågar kajgubbarna vart vi är. Capisch? In här, ut där vet du. Pekar mot båda öronen

image298
Tumme tott ville bort!

Maskinisterna klagar på min brandrondsfilm på tid. Jag täckte bara halva maskinrummet och får väl göra om den. Fast det är lite läskigt att ta maskinrummet i dessa hastigheter. Ramlar jag så är det finito al'a burrito med lilla Martin.

Har också hört att det finns en lapp med min blogg uppsatt på sjöfartsskolan Tjörn någonting. Hehe, coolt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Kilroy Travels Calmare Honung Reseklipp från Asien!