This is the end...

Den sista delen om katastrofen ombord. Om när kaffet tog slut.

The Broström Family Brand Websense Sailors! Del 1
Nu sker det som absolut inte får ske. Del 2
En efter en kollapsar nu sjömännen. Del 3

Kättingen börjar rassla till, ett moln av rost blossar upp där jag står. Gissar att ungefär fem schackel har kommit ner. Drar åt bromsen och hoppas på det bästa.

Motormannen nere i maskin har hört allting på radion och lyckats stänga av huvudmaskinen. Kättingen sträcks snabbt upp, båten börjar vrida på sig med en otrolig kraft, håller mig i och ser ankarkättingen sträcka upp sig framför oss.

Vi börjar sakta ner, ankaret draggar, land närmar sig. Det finns ingenting mer jag kan göra, vi får förlita oss på ödet.

Hela båten börjar sakta in. Ankaret har fått fäste, vi klarade det, vi lyckades rädda båten...

Ser mig omkring på landskapet, stolt ropar jag upp på radion att vi ligger till ankars, vi har inte gått på grund. Får inget svar, läget börjar bli riktigt allvarligt. Hur ska vi kunna få hit kaffe i tid?

JJ ropar på mig att komma dit. Hans kaffe är nu också slut och krafterna börjar sina. Men JJ har ytterligare ett ess i rockärmen, han räcker mig en lapp. Det är ett långt nummer på.

- Martin... Efter att ha sett mina skeppskamrater explodera 1997 så svor jag mig att det ska aldrig ske igen. Men jag är för svag för att kunna göra någonting. Ta det här... ring det här numret. Det är... >>JJ hostar till, krafterna är snart slut.>>

Hjälper upp honom så han sitter mera bekvämt.

- Vad är detta JJ? Vart går numret?
- Gevalia...
- Va?
- Geva... >>JJ suckar in och svimmar.>>
- JJ!!! James!!! Vakna James!! >>Försöker skaka liv i honom utan resultat.>>

Det här händer inte. Har JJ lämnat oss? Har han lämnat denna värld? Ser ner på en liten smutsig papperslapp. Ser på dessa siffror och tänker högt att det är vår sista chans.

Jag måste lämna JJ där han är. Springer in för att hitta en telefon. Börjar slå in siffrorna på satellittelefonen... signalerna går fram.

Behöver inte förklara lång tid innan en röst säger:

- Det är redan påväg. Du kan vara lugn, håll ut.

Klick!

Går omkring i båten som nu är helt spöklik. Det ligger sjömän utslagna överallt. Tillslut hör jag någonting komma emot oss...


Kommentarer
Postat av: Berndt

Det tar sig sa gubben när det brann i skägget.

Det blir bara bättre .

QLQLQL QLIGARE QLIGAST

SOM GASTEN SA

2008-10-08 @ 04:36:47
Postat av: Kalle The Kung

Fan va kul... Hehe!

2008-10-09 @ 07:51:19
Postat av: Ellinor

Oj va jag levde mig in i denna historien! så rolig så tragisk så go!! love it haha!:D

2009-11-15 @ 19:02:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Kilroy Travels Calmare Honung Reseklipp från Asien!