Varför tar jag allt på blodigt allvar?

Gång på gång när jag provar någonting nytt, vad som helst, så bara måste jag göra det fullt ut.

Just nu är ämnet, att värva människor till välgörenhet.

I det föregående inlägget så talades det mycket om dom legendariska Ellinor och Einar. Gissa vem som redan kommit upp till deras status?

Efter tre dagar på gatan beväpnad med en pärm, bläckpenna och snyfthistorier om fattiga människor i världen så lyckades jag.

Inte bara värva, det är inga problem, utan jag satte upp ett annat mål.

Att få någon börja gråta.

En mamma med sin barnvagn kommer gående på stan, Martin vänder sig om:

- Hej, vill du vara med och förhindra barnprostitution i världen?

En ypperligt ställd fråga av en hemsk värvare. Många människor säger instinktivt nej men får då min blick, en blick som gör att du mår dåligt för du sa just att du inte vill förhindra att pedofiler våldtar barn.

Jag brukar då säga "Nej nej, okej ha en trevlig dag." och inte störa mer än att ha gett dig ett dåligt samvete.

Mamman med sitt barn fick sådan skuld i kroppen att hon var tvungen att lyssna på mig. Tillslut kommer jag till snyfthistorierna, fakta som gör att du faktiskt mår riktigt dåligt och tillsammans med mina historier ifrån Laos och Kambodja. Då gråter du.

- Visste du att i Zimbabwe just nu finns det över 1,3 miljoner barn som sett båda sina föräldrar dö i AIDS?

Fortsatt ihop med andra saker som:

- Jag har själv sett hur yrkesförberedande utbildningar fungerar. I Kambodja så lär dom blinda människor att massera och personen som masserade mig, han hade fått sina ögon utbrända som barn, lyckades ta sig ur situationen, få en utbildning, få hopp och sedan vara delaktig i en business.

Där släppte det. Både jag och mamman börjar snyfta samtidigt som vi fyller i en autogiro blankett. Hon verkligen önskar att jag lyckas värva fler människor, jag med, för sjukt nog gillar jag utmaningen att få folk att bli fuktiga i ögonen.

Sen du som säger att värvare är jävligt jobbiga så säger jag så här.

Om ditt största problem under dagen är att någon kommer fram och säger "Hej, vill du hjälpa till att förhindra kvinnoförtrycket i världen?", då tycker jag inte speciellt synd om dig.

Up up and AWAY!!!!

Kommentarer
Postat av: Ima

Om du har på dig en lika ful mössa som killarna i förra inlägget har, så är det möjligt att det är därför folk börjar gråta... När får vi se dig på standup i skåne då?

2010-01-14 @ 15:32:13
Postat av: Johanna

härlig header :)



välgörenhet är bra. sånt hjälper man gärna till med, hatar när barn far illa

2010-01-14 @ 22:42:13
URL: http://misseverything.blogg.se/
Postat av: M

Note to self: Om du mot all förmodan befinner dig i samma stad som Martin, och ser Martin med pärm och bläckpenna - > Run Forrest, RUN!

2010-01-15 @ 00:09:14
URL: http://mistrale.blogg.se/
Postat av: Martin

Ima, jag kanske kommer till Skåne i april faktiskt. Måste styra en tid där.



Johanna, Tackar, jag gör mitt bästa.



M, hehe... I will follow you everywhere!!

2010-01-17 @ 12:03:18
URL: http://cmj.blogg.se/
Postat av: Anonym

Så på jobbet får du folk att skratta, men bara 'för skojs skull' så tvingar du fram tårar, och njuter av det.



Vi får nog ringa männen i dom vita rockarna snart...

2010-01-17 @ 13:36:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Kilroy Travels Calmare Honung Reseklipp från Asien!