cmj's sjömansblogg

Här är historien om en sjöman, han vill inte avslöja vem han är än. Det kanske kommer i framtiden står det i början, sen ska han snart bli befäl.

Det är slut på lekstugan, dags att förändra världen genom att bli en sjuhelvetes bra sjöman och skaffa det där förtroendet bara gubbar kan få för ett befäl.

Vem vet, vi kanske jobbar ihop någon dag. Men det kommer bli svårt när författaren är så här mystisk. Jag önskar också att en gång bli en sådan här sjöman som han beskriver. Jag blir lite inspirerad till att skriva ett liknande inlägg om matrosyrket faktiskt.

Gör nog det sen.

Så här skriver han om tankarna om att bli befäl. Jag tog mig på bröstet när jag läser det en fjärde gång och tänker högt, hur kan jag nyttja mitt rederi på bästa vis?

Ta befälet

För var dag som går så inser jag mer och mer att det snart är slut på lekstugan. Jag ska snart ut och jobba. I befälsposition. Befäl. Guld på axeln. Ansvar. En gnutta makt. Lite inflytande. Möjlighet att påverka. Möjlighet att förändra och förbättra. Hur kommer jag att reagera på det? Jag har idéer idag på saker som går att förändra ombord. Saker som går att förbättra. Kommer jag ta den möjligheten? Den chansen. Inte på första jobbet antagligen. Det kommer att vara fullt upp med att lära sig jobbet. Men i framtiden vill jag påverka. Vill öka inflytandet utan att bli en sån där jobbig typ som bara styr och ställer. Vill bli någon som gubbarna har förtroende och respekt för. Vill bli en sjuhelvetes bra sjöman. En ödmjuk sjuhelvetes bra sjöman. Jag har träffat få sådana. Men jag kanske kan bli en av dom få?

Länk till detta inlägg.