cmj's sjömansblogg

- The busdriver has checked the bus and the camera is not there...

Sakta går jag ut i den stekheta solen, faller ner på knä och ser upp mot den blåa himlen. Öppnar mina ögon och försöker ännu en gång hitta tillbaka till den där skaparglädjen som ibland känns som ett oändligt elixir. Hur fan kan jag vara så klantig?



Min kamera är borta. Det är ett faktum. Min fina fina svindyra filmkamera är borta. Mitt redskap för att skapa humor. En liten del av mitt liv ligger i händerna på en glad fattig kambodjan.

Inspiration... Jag behöver inspiration. Sätter mig här vid internetet och ser alla kommentarer ni skrivit. Tack alla ni för dessa kommentarer. Klickar mig in på mitt youtube konto och ser på en av mina filmer. Ser alla tankar och ideer jag har runtikring dessa små klipp.

Det sitter en tjej från Nya Zeeland bredvid mig och undrar vad det är för något. Jag berättar om mina små filmer. Om min dröm att bli komiker. Hon frågar ifall hon kan få se någon liten film. Söker efter BBCG del ett och två. Hon skrattar...

Visar henne sedan lite av Olof och hans bombhamster del 3. Hon skrattar ännu mera och det är ju inte ens på hennes språk. Hon frågar mig ännu mera om dessa små klipp och jag förklarar lite om hur inom sjöfarten dom blivit ganska populära.

Visar henne bland dom första klippen jag gjorde på mobiltelefonen. Minns hur jag timme efter timme satt och redigerade på en liten mobil, endast för att jag ville bli bättre på att underhålla andra. Hon vill att jag ska visa henne mera klipp på min lap top senare.

Sen vill hon ha något signerat av mig. Jag frågar varför och hon säger att hon skrattar ju och om du ska fortsätta med detta kommer du ju lyckas. Jag ger henne ett av mina visitkort jag gjort med bloggens adress och signerar det på baksidan. Hon stoppar in det i hennes resedagbok.

Tyvärr måste jag lämna henne för stunden och hon frågar varför:

- I just realized why I´m doing these clips. Thank you. I´ll catch you later.