Chiefen Smats.
Varje sjöman har alltid en liten "glitch" i sitt beteende som gör att du blev sjöman, och att andra människor pratar om dig. Ingen, absolut ingen är normal i huvet här ute.
Ta våran chief (maskinchef) tillexempel. Till att börja med heter han Smats och är ifrån Norrlands djupaste skogar. Heter man Smats, då måste man ha några ess i rockärmen.
Han är är en stenhård norrlänning som har scootrar som hobby, sen sjöman på det gör han till en orubblig klippa ombord. Han är själva essensen av norrland, själva råmaterialet. Jag sträcker mig så pass att han är en äkta viking, så mycket viking att han utvecklat ett eget språk.
Han har tagit det där coola sugljudet norrlänningar har, ett steg vidare. Allt han säger är bara olika sug och blåsljud.
Innan vi fortsätter måste ni förstå hur hård han är. Först och främst har alla, precis alla i maskinrummet tvingat till att lära sig hans "blåsljudsspråk", utan någon slags instruktion har de gått tillbaka till forntida dagar, då man pekar och säger vad det betyder.
I flera månader gick dom där nere, höll upp en skiftnyckel eller pekade på separatorn och frågade vad det betyder.
Motorman Fotogen ombord hade det mycket svårt i början. Länge ville han inte lära sig chiefens språk och gick tjurandes därifrån. Men det var en dag då vi fick en black out på farvatten med mycket trafik, så hade chiefen sett djupt i motormannens själsspeglar, blundat med sina ögon och sakta blåst han i ansiktet. Magiskt...
- Det var något visst med det där blåsljudsspråket. När han blåste mig i ansiktet så håret fladdrade lite runt öronen förstod jag. Det liksom släppte. Vi sprang omkring allihopa och felsökte efter problemet i maskinrummet och bara blåste på varandra. Två blås nej, ett sug ja. Om man formar läpparna så här, och pruttar lite lätt med munnen, då ska man sätta på kaffe.
Jag fick se hur denna symbios av kommunikation fungerade senaste gången vi bunkrade.
Bunkring = tanka båten av olika fuels fartyget använder för att hålla sig driftande. Någonting "the grease monkeys" ombord styr med.
Bunkringen gick som vanligt fram mot slutet då de tjeckiska bunkringsmännen claimar att dom gett 4 kubik gasolja, men enligt våra siffror hade vi bara fått emot 3. Det är intressant business detta och inte ovanligt att bunkrings männen kommer ombord skitglada, gör alla till sina kompisar och sen försöker dra fulingar, som gör att dom kan sälja diesel på den gråa marknaden.
Det blev en kamp om viljor, ett prov på styrka av maskinrumsfolket. Fotogen står vid manifoldern (som på bilden) och ropar med radion in att vi ska ha fått allt nu. Olika blåsljud hörs tillbaka i radion.
- Ja okej, dom säger att vi fått 4 iaf.
- "Blåser och suger."
- Okej, jag kan försöka.
- I´m sorry but according to our numbers we need 1 more kubik meter.
Diskussionen går inget vidare men tillslut frågar tjecken ombord vem det är som blåser i radion.
- It´s my chief engineer, he is one hard norrläning that only uses "sucksounds" as communication.
Tjecken rycker lite i ögonbrynen, förstår inte riktigt vad Fotogen just sa och det kommer ett långt sugljud på radion igen.
- The Chief Engineer is on his way out sir, and he is not happy.
En symbios av rysningar går igenom allas kroppar och jag står spänd av förväntan på resultatet. Borta vid bygget hör man hur dörren stängs, en norrlänning slevar fram på catwalken och allas blickar följer Smats varje rörelse. I hans hand har han ett papper med en enorm fyra på, kliver fram till tjecken, ser på Fotogen, ser mot tjecken igen, pekar på fyran och öppnar munnen.
Ett jättekort sugljud ekar mellan rören.
- What? --Tjocka tjecken står förundrad--
- I can translate. --Fotogen svarar-- He says that you should beware that we are now owned by Maersk, and it would be very unwise to do what you are doing now. If you still decide that we only have got 3 cubiks from you and leave, I will shit in your face so hard by sorting out so no other Maersk boat will take bunkers from you again.
- He said all that?
- Yeah, it is very simple but still kind of complicated language.
Nu tar chiefen ett snabbt steg fram mot tjecken, spärrar upp ögonen och gör ett kort pruttljud med munnen. Ja... ett litet salivsprut landade på tjeckens panna.
- What did he say? What did he say? --Tjecken blev lite skrämd och ser mot Fotogen--
- Well, it wasn´t very nice, I can tell you that.
Smats vänder sig om mot Fotogen igen, pruttar, blåser, klappar han på axeln och går därifrån. Boys of the Bunker blir ägda, säger snabbt att vi startar upp igen, pumpar in ytterligare 1,5 kubik gasolja och gör Smats Win of the Day.
Ska se om jag lyckas få något bildbevis på Smats under turnen.
Ta våran chief (maskinchef) tillexempel. Till att börja med heter han Smats och är ifrån Norrlands djupaste skogar. Heter man Smats, då måste man ha några ess i rockärmen.
Han är är en stenhård norrlänning som har scootrar som hobby, sen sjöman på det gör han till en orubblig klippa ombord. Han är själva essensen av norrland, själva råmaterialet. Jag sträcker mig så pass att han är en äkta viking, så mycket viking att han utvecklat ett eget språk.
Han har tagit det där coola sugljudet norrlänningar har, ett steg vidare. Allt han säger är bara olika sug och blåsljud.
Innan vi fortsätter måste ni förstå hur hård han är. Först och främst har alla, precis alla i maskinrummet tvingat till att lära sig hans "blåsljudsspråk", utan någon slags instruktion har de gått tillbaka till forntida dagar, då man pekar och säger vad det betyder.
I flera månader gick dom där nere, höll upp en skiftnyckel eller pekade på separatorn och frågade vad det betyder.
Motorman Fotogen ombord hade det mycket svårt i början. Länge ville han inte lära sig chiefens språk och gick tjurandes därifrån. Men det var en dag då vi fick en black out på farvatten med mycket trafik, så hade chiefen sett djupt i motormannens själsspeglar, blundat med sina ögon och sakta blåst han i ansiktet. Magiskt...
- Det var något visst med det där blåsljudsspråket. När han blåste mig i ansiktet så håret fladdrade lite runt öronen förstod jag. Det liksom släppte. Vi sprang omkring allihopa och felsökte efter problemet i maskinrummet och bara blåste på varandra. Två blås nej, ett sug ja. Om man formar läpparna så här, och pruttar lite lätt med munnen, då ska man sätta på kaffe.
Jag fick se hur denna symbios av kommunikation fungerade senaste gången vi bunkrade.
Motorman Fotogen, också en sjöman som inte är att leka med.
Kolla bara blicken tillsammans med detta odödliga skägg. Ready to kill ju.
Bunkring = tanka båten av olika fuels fartyget använder för att hålla sig driftande. Någonting "the grease monkeys" ombord styr med.
Bunkringen gick som vanligt fram mot slutet då de tjeckiska bunkringsmännen claimar att dom gett 4 kubik gasolja, men enligt våra siffror hade vi bara fått emot 3. Det är intressant business detta och inte ovanligt att bunkrings männen kommer ombord skitglada, gör alla till sina kompisar och sen försöker dra fulingar, som gör att dom kan sälja diesel på den gråa marknaden.
Det blev en kamp om viljor, ett prov på styrka av maskinrumsfolket. Fotogen står vid manifoldern (som på bilden) och ropar med radion in att vi ska ha fått allt nu. Olika blåsljud hörs tillbaka i radion.
- Ja okej, dom säger att vi fått 4 iaf.
- "Blåser och suger."
- Okej, jag kan försöka.
- I´m sorry but according to our numbers we need 1 more kubik meter.
Diskussionen går inget vidare men tillslut frågar tjecken ombord vem det är som blåser i radion.
- It´s my chief engineer, he is one hard norrläning that only uses "sucksounds" as communication.
Tjecken rycker lite i ögonbrynen, förstår inte riktigt vad Fotogen just sa och det kommer ett långt sugljud på radion igen.
- The Chief Engineer is on his way out sir, and he is not happy.
En symbios av rysningar går igenom allas kroppar och jag står spänd av förväntan på resultatet. Borta vid bygget hör man hur dörren stängs, en norrlänning slevar fram på catwalken och allas blickar följer Smats varje rörelse. I hans hand har han ett papper med en enorm fyra på, kliver fram till tjecken, ser på Fotogen, ser mot tjecken igen, pekar på fyran och öppnar munnen.
Ett jättekort sugljud ekar mellan rören.
- What? --Tjocka tjecken står förundrad--
- I can translate. --Fotogen svarar-- He says that you should beware that we are now owned by Maersk, and it would be very unwise to do what you are doing now. If you still decide that we only have got 3 cubiks from you and leave, I will shit in your face so hard by sorting out so no other Maersk boat will take bunkers from you again.
- He said all that?
- Yeah, it is very simple but still kind of complicated language.
Nu tar chiefen ett snabbt steg fram mot tjecken, spärrar upp ögonen och gör ett kort pruttljud med munnen. Ja... ett litet salivsprut landade på tjeckens panna.
- What did he say? What did he say? --Tjecken blev lite skrämd och ser mot Fotogen--
- Well, it wasn´t very nice, I can tell you that.
Smats vänder sig om mot Fotogen igen, pruttar, blåser, klappar han på axeln och går därifrån. Boys of the Bunker blir ägda, säger snabbt att vi startar upp igen, pumpar in ytterligare 1,5 kubik gasolja och gör Smats Win of the Day.
Ska se om jag lyckas få något bildbevis på Smats under turnen.
Kommentarer
Postat av: Hrm.
Vad är det för häxkraft som verkar över ditt tidigare inlägg, med USA-kranen? Går inte att kommentera alls.
Det är ju en stor feit kran. Snoppskämt är ett måste, men nee.. blev inte så.
Postat av: Robin
Han sörplar antagligen Norrlandsguld också, samt medverkar in en reklamfilm där man uppmanas att ha en stund för sig själv ;-)
Postat av: Hgurk
Som en före detta bunkerboy reser sig nackhåren när du beskriver Chiefen. Saatana perkele vad man skulle vara i trubbel om man klantat sig med honom i faggorna...
Postat av: Kalle The Kung
Coolt Smats!
Trackback
