Sjömannens andra sida

Att prata om själva begreppet personutveckling och att prata om känslor är mycket enklare att göra med kvinnor än med män. Detta är för kvinnor har en mycket mera naturlig kontakt med sina känslor. Dom är inte rädda att prata om känslor pågrund av att deras dagliga samtal handlar oftast mycket om just hur dom känner sig.

Varför är det då så svårt att prata känslor med män? Varför sitter inte män och pratar om hur dom kan utveckla sin person? Bögigt? Är män rädda för att bli kallade bög?

Den första reaktionen jag får när jag börjar prata om begreppet att bli en mogen och ansvarsfull man är just bög. Att kalla någon fjolla är den mest universiella formen av skydd emot främmande samtalsämnen, eller vad som helst egentligen.

Det man måste beakta när kvinnor samtalar med varandra är det känslomässiga språket dom använder. Dom är så fruktansvärt mycket bättre på att använda olika nyanser av ord, begrepp och sätt att förklara saker på. Kvinnor ser att samtala som en form social aktivitet därför, är dom också givetvis bättre än män på det.

Det finns en intressant sak dock som gör att samma man som just senast kallade mig för fjollig när jag tog upp ämnet personutveckling. Det är hur du använder orden, exakt vad du säger och hur du säger det. Man måste använda ord som en man förstår, man får inte "sväva ut" på något vis.

Om du visar tidigt i detta samtal att jag ser detta som en självklarhet, jag är trygg med detta, jag anser att detta har hjälpt mig, då kan du också få några manliga öron emot dig.

När du sedan säger att jag har lärt mig hitta mina styrkor i livet får du ännu fler manliga öron emot dig. Just nu sitter det en man framför dom som säger att han hittar sin styrka i livet! Alla män vill hitta sin styrka!

Sen tillslut brukar jag använda ett uttryck jag fått ifrån en man vid namn David DeAngelo som var min första guru om personlighetsutveckling:

Du har sett det, jag har sett det. Killen som sitter i hörnet och har fyra tjejer runtikring sig och alla tjejer verkar trivas ihop med han. Dom skrattar med han, dom tar på honom och dom trivs helt enkelt i hans sällskap. Tanken du sedan har är:

- Va enda i! Vad ser dom där tjejerna hos han egentligen? Han ser ju för fan förjävlig ut!

Här är poängen! Jag ställer då frågan, vad gör du för att bli en mer attraktiv person? Svaret är oftast att dom redan känner sig trygga, att dom redan har "tillräckligt" med tjejer eller har inget problem med det iallafall.

Ok, om man ser att man som person inte behöver utvecklas längre än till en viss ålder, alltså hans egen? Ja, svaret ligger i det påståendet/frågan, förstår inte denne man detta så känner jag sorg för han.

På detta vis kan du få män att börja prata om känslor och personlighetsutveckling. För det jag själv proklamerar högt och ljudligt är just detta. Vad strävar män efter? Att hitta sin styrka, att bli en populär person som folk vill vara med bara för att han är som han är och att få brudar...

Om man ska kunna prata om känslor med män måste man ha en anledning till att göra de. Det måste finnas ett klart syfte och språket måste hållas kort och koncist. Så fort någon börjar sväva ut för mycket eller någonting väldigt handfast stör själva samtalet då tappas tråden totalt. Precis som att köra rätt in i en tegelvägg.

Det kan vara att en utomstående part avbryter samtalet. Då är det kört...

Sen just känslor är knepigt med män. Men om du någonsin ska lära dig att prata med kvinnor eller ha ett förhållande över huvudtaget, måste du tillslut prata känslor med henne. Jag anser här att om du inte öppnat upp dig och pratat känslor med en man någon gång, då kommer du heller aldrig klara av att riktigt prata känslor med en kvinna.