Sjömannens andra sida

Är du normal? Varför tycker du andra människor inte är normala? Min bror visade mig en enkel graf som förklarar varför vi anser någonting är normalt eller inte. Om vad vi menar med när vi säger om vad som är normalt för oss, och inom vilka ramar vi anser andra är normala i jämförelse till oss själva.

Bilden ovan är en simpel graf över "normalskalan". Dom röda områdena är extrempersonligheter som till exempel människor med extrema åsikter, psykopater, extrema fundamentalister mm. Dessa är dom ytterst få som inte klarar av att vista sig ihop med den stora folkmassan utan att en större aggression utlöses.

Det gröna strecket här är nu en person. Dom två lila strecken är vad denna personen anser är normalt. Allting utanför dom lila strecken är onormalt, och då också väldigt svårt att accepteras in i dennes värld.

Här har vi nu två stycken personer varav den till höger har en mycket större acceptans av vad dennes själva begrepp över vad normalitet är. Men dessa två personer är fortfarande väldigt långt ifrån varandra. Dessa två människor ser säkert med förakt gentemot den andre.

Detta är vad vi idag kallar för normalt förklarat i en enkel graf. Själva idén nu med denna bild är att din verklighetsuppfattning ska vara att du förstår att andra personer kan tycka den är normal, men du förstår också att du själv har svårt att acceptera denna nya person.

Det är svårt att förändra sin egna uppfattning om vad normalt är genom att bara knäppa sina fingrar. Men jag tycker en sådan här bild kan skänka lite ljus om varför du kanske inte gillar en viss personlighetstyp, klädstil, musiksmak eller hobby.

Ett annat sett att se på saken är vad människor gör i en grupp ifall det till exempelvis är fem personer ifrån den vänstra sidan av skalan, och en ifrån den högra. Merparten i gruppen kommer säga att den sjätte medlemmen är onormal. Och hur långt är den då "onormale" personen villig att gå för att verka normal i deras värld?

Detta sker varje dag, på varje arbetsplats, på varje skolgård. Du kanske blir kallad onormal för du ligger inte inom deras ram av "normalt".

Jag tycker inte att man nu ska försöka förändra sig själv så att du helt och hållet börjar att försöka acceptera precis varenda människa du stöter på. Du kan inte gilla alla, och alla kan inte gilla dig. Men du kan förstå att din normalitets skala sträcker sig inte kanske hela vägen mot denna nya person. Du vet däremot att andras normalitetsskalor gör det och accepterar att vi alla är olika.

Ok, jag trycker ännu en gång på vik ut mig. Hoppas brorsan inte hänger mig, jag vill få ner detta på ett enkelt sätt. Hoppas i mitt stilla sinne att det kanske skänkte lite ljus över om du är normal eller inte!