En katastrof större än tejpen!!!

Vi kommer till kaj i Brofjorden. Slop, drain, bilge och sludge tankarna ska tömmas. Sju pallar proviant vid gaten. Vi ligger på kajen längst ut. Sjöfolket som nu läser vet vad detta innebär. Kranen på kajen var trasig och när alla var som mest roade så pekar fotogen mot himlen.

- Kolla! det ser ut som att det ska börja regna! >>Tack Fotogen... Vi älskar dig ändå.>>

Visst var det mycket jobb, mycket som krånglande. Hungriga magar och trötthet ledde till ibland väldigt heta diskussioner. Men tillslut skedde någonting mycket viktigare än arbetet i sig. En totalt katastrof hade skett inne i båten. En katastrof mycket större än den senaste i denna kaliber.

Förra gången handlade det om tejpen.

Detta är inte i närheten av tejpen. Nu vill jag visa punchlinen med en bild som förklarar ganska mycket.


I tvättkorgen brukar vi lägga smutsiga lakan. På bänken brukar mässjäntan ha sin rena lakan. Ombord i båtar så bäddar inte befäl sin koj själva. Detta gör mässjäntan. Börjar ni förstå allvaret här?

Någon blandade ihop lakanen... Jag repeterar. Någon blandade ihop lakanen! Förstår ni vad detta innebär? Först har vi den näst viktigasta frågan. Vems hytt som skulle få nya lakan? Svaret på den frågan är maskinchefen och förstemaskinisten.

Sen då den absolut viktigaste frågan. Nu inte om hur vi åtgärdar problemet. Utan givetvis.

Vems fel är det?

(Ombord Cirkus Anton så läggs all kraft på att hitta vems fel det är först, INNAN någonting över huvudtaget görs.)

Det hela började med att mässjäntan står inne i tvättrummet. Hon svär lite över vad som skett. Hon kanske funderar på att mörka saken innan det blir värre. Vad vet jag? Faktum är att chiefen råkar höra henne svära och sticker in huvudet.

- Är det något som är fel? >>Ser ner på hennes lakan.>>
- Nej då. Lite extra arbete bara. Inget jag inte fixar.

- Är det där mina lakan? >>Misstänker att inte allt står rätt till.>>
- Nej, dina lakan är redan bytta. Slänger in en massa lakan i tvättmaskinen
- Varför slänger du in rena och smutsiga lakan i maskinen för?

- Va? Ehh. >>Kommer på sig själv. Mörkning försent.>>
- Men... >>Ser mot bänken. Sen tvättkorgen.>> Rena + smutsiga + tvättmaskin. >>Det mumlas högt. Tillslut läggs ett plus ett ihop och...>> Nej... Det är inte sant.

Chiefen börjar greppa vad som hänt. Hans lakan kanske är smutsiga? Men vems smuts är det då? Sen givetvis... vems fel är det? Han rusar emot kontrollrummet där förstemaskinisten sitter och fikar. Med full kraft sparkar han in dörren.

POFF!!!

- NÅGON HAR BLANDAT IHOP SMUTSIGA LAKAN MED VÅRA RENA! VI KANSKE HAR SMUTSIGA LAKAN I VÅRAN KO...
- NEEEEEEEEEEEEJJJJ!!! >>Slänger kaffekoppen rätt in i skottet>> JAG TOG EN TUPPLUR NYSS JU! FAAAAAAANNN!!!
- JAG VEEEEEET!
-
Whiteboard tavlan! Vi skriver på whiteboarden!!
- Bra idé! Då kanske vi får fast den fan!!


Förstår ni nu hur allvarligt det här är?

Ute på däck bär vi så svetten sprutar. Vi står och tävlar om vem som har störst lökringar. Reparatören vann den tävlingen. Hans ringar touchade varandra redan vid första mjölkpaketet. Då skiftar fokus mot bygget. Två höga herrar kommer utflygandes.

- LAKAN! VEM TVÄTTADE LAKAN IGÅR?! 
>>Lemmar sprattlar åt alla håll>>
- Vad säger dom? Lakan? >>Frågar vi varandra.>>
- SVARA DÅ FÖR FAN! >>Försten går ner på knä.>> JAG TOG EN TUPPLUR NYSS JU!!!!

- JA SVARA DÅ! DETTA ÄR SAFETY! DET ÄR INTE BARA SAFETY, DET ÄR FAN SAFETY STAND BY OCH REGULATIONS TOGETHER BA!!
>>Chiefen har precis lärt sig dessa ord och använder dem numera jämt.>>

- Snackar ni om? Vi skiter väl i era lakan. Gå och lägg er.
- MEN DET ÄR JU DET VI INTE KAN! DET KANSKE ÄR SMUTSIGT JU!
-
Herregud. Dom lyssnar inte på mig. Vad är det här för gubbar?! DOM LYSSNAR JU INTE PÅ MIG!!!!
- Vi kollar hytten!

Båda männen springer in igen. Hytten nästa. Nu ska det allt kontrolleras! Chiefen ställer sig framför sin koj, börjar lyfta på kudden. Petar och luktar lite. Kan det vara örngottet? Kanske det är underlakanet? Skitsamma, beslutet blir att allting ska bytas. En telesignal går fram i byssan.

- Hallå? Är mässjäntan där?
- Ja men vi har fullt upp med proviant. Det får vänta. >>Klick!>>
- ... >>Svaga frustande ljud hörs i den ensamma telefonlinjen...>>

Ingenting verkar hända med lakanen här? Ingen tar detta på allvar?! Det står ju på whiteboarden o allt?! Det finns alltså bara en enda sak kvar att göra.

Att stoppa hela organisationen.

Ut på däck kommer de båda höga herrarna igen. Går fram till manifoldern och... POFF!! Slår in nödstoppen. Det blir helt tyst på däck.

- Men va fan?!
- HÅLL KÄFT! Nu är det så att vi har ett problem. Ett akut problem. Det handlar om safety ifall vi befäl inte får sova tillräckligt va? Safety och Stand by.
- Och regulations. >>Förstemaskinisten rycker i chiefens axel.>>
- OCH REGULATIONS! >>Fingret rakt upp!!>>
- Så nu går vi allihopa in och hittar mässjäntan, så hon kan i lugn och ro byta våra lakan.

Mycket riktigt. Hela båten lägger av med allt. Vi går in och sedan upp på befälens däck. Mässjäntan står och byter lakan samtidigt som alla tittar på.

- Alltså, lukta här? Jag tror det är örngottet faktiskt. Frågan är ju vems smuts det är? >>Sniff sniff.>>
- Jag tvättade igår. >>Motorman fotogen yttrar sig.>>
- VA?! Jaha, ingen avmönstring för dig i nästa hamn alltså.
- Meh?! Fan snackar du om?
- Hepp, så. Inget mer snack om det. Men gud så fint det blir! >>Kommer på sig själv att alla ser ju på.>> Ehh, BRA JOBBAT! KORREKT UTFÖRT!! STAND BY!

Allting blir fixat. Vi fick reda på vems fel det var. Så efter att alla stått i en ring runt Fotogen och pekat med hela armen samtidigt som vi säger. Ditt fel, ditt fel. Kunde arbetet fortsätta. Jag vågar inte ens föreställa mig tanken ifall befälen hade behövt byta sina egna lakan.

Jag menar...

Det ingår ju inte i deras avtal...


Tre stycken ostar som kom.

Sedan till den absoluta höjdpunkten i denna historia. Ett av befälen ombord ryckte tag i min axel idag. Damagecontrol på högre nivåer.

- Du ehh. Du ska inte tro på ryktet om det där med lakanen.
- Ehh, jo. Men berätta allt så som det skedde så kanske jag är tyst.
- Hmm... >>Detta låg givetvis under befälet att göra så.>> Kan jag ju inte?!
- Okej. Då går jag upp i hytten nu då.
- Snälla Martin! Kom igen nu. Ba den här gången. Låt det stanna ombord.
- Nope, det här är för roligt. Det här måste skrivas om. Hej då.

Lämnar efter mig en mycket vilsen man.

(Just det. Det var inte Fotogens fel. Det var hans lakan som hade blandats, men det var inte han som blandat. Vem det var tänker jag inte berätta heller. De vara bara så mycket enklare att låta Fotogen bli pekad på för att kunna få fortsätta jobba.)

Kommentarer
Postat av: insider

it´s a hard buizness, this shpping buizness...

2008-08-23 @ 16:53:58
Postat av: insider

it´s a hard bizniss, this shipping bizniss...

2008-08-23 @ 16:58:01
Postat av: anna

Åh, gullesnutt. Såg att du länkat till min blogg :) Kanske gjorde det för längesen, men märkte det nu. You made my day.



Puss på kinden

2008-08-23 @ 20:21:00
URL: http://annaahlvin.blogg.se/
Postat av: Jocke

jag får så ont i magen.. träningsvärk av allt skrattande!

2008-08-25 @ 14:27:20
Postat av: Martin

Kul kul kul!!!

2008-08-25 @ 14:38:28
URL: http://cmj.blogg.se/
Postat av: Ima

Martin, var är du? Den bästa (och för övrigt enda!!) bloggen jag följer är saknad!

2008-08-26 @ 21:52:43
Postat av: Anonym

haha jag garvade så tårarna rann

2008-09-02 @ 21:32:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Kilroy Travels Calmare Honung Reseklipp från Asien!