En liten kam man använde för att kamma mattfransarna med... Ironin över att bara äga en sådan är ju egentligen nog.
När det skulle komma besök så tog han alltid fram den och kammade alla fransar i huset medans hans fru städade och lagade mat.
Jag gick förbi en gång och råkade stöta till några fransar. Den skånska dialekten fyllde hela rummet:
- App app app, nu gick det lite fort va?
- Och?
- Du stötte till mattfransen där. Pekar på mattan.
- Ännu en gång... och?
- Martin inte den attityden nu. Räcker mig en lång mattfranskam.
- Du skämtar?
- Martin jag försöker faktiskt hålla lite stil på stället här. Jag tycker det är inte mer än rätt att du rättar till dina fel här i livet.
- Gees... Kammar lite på fransarna.
- Va? Står med armarna i kors och stampar med tån.
- Nej då, det va inget. Sådär ja, kan jag ehh. Röra mig?
- Ja, nu är det ok.
Mitt ex farsa och denna kvinna måste varit tvillingar av något slag...
haha, kolla in den här: Från Tjuvlyssnat.se
Tåg. Värnamo - Göteborg.
Tåget har lämnat stationen men efter en stund bromsar det in och en knastrig röst hörs ur högtalaren;
Högtalarröst; Vi får ursäkta för att vi har stannat, men det är en dvärg som har hängt sig ute på spåret.
Flera av passagerarna tittar förvånat på varandra. Efter en stund knastrar det till i högtalaren igen.
Högtalarröst; Nu menade jag inte en sån dvärg, utan vi kallar ju våra ljussignaler för dvärgar...