cmj's sjömansblogg

Var inne på akademibokhandeln tillsammans med Johanna som jag bor hos häromdagen. Johanna sa att dom har pennor som luktar, då slog gnistorna till. Jag skulle själv köpa en ny fin penna och provade den genom att skriva en slogan för dessa pennor.

Jag gav sen lappen till kassörskan, den blev ju bra. Jag sa att hon ska ge den till sin chef, hon sa okej. Jag ser redan dialogen framför mig:

- Ett pucko som trodde han skulle imponera på tjejen som var med lämnade denna lapp.

Sen säger chefen.

- Du har just tagit emot en lapp ifrån ett geni, detta ska vi framhäva. Skulle du känna igen han igen?

- Ehh, han hade kritvita skor på sig, han såg ut som ett tuggummi-bolags variant av Ronald McDonald. Så, ja.

- När han kliver in hit igen, ge han den här som tack.

- En rosa penna?

- App, app, app... en rosa penna som luktar. Liiiiite skillnad där, liiiite mera top knotch med en rosa penna faktiskt.

- Som lukt..
- Som luktar. Du börjar lära dig, en dag kanske du blir lika smart som han.

Mmm, en dag tänker hon. En dag så kanske jag blir lite mer som han. Jag såg detta i hennes ansikte, så jag frågade.

- Kan jag få en kram?
- Va?
- Jag ser att du vill ge mig en kram. Du kan få ge den nu. Dödsallvarlig blick...

Jag fick en kram.