Tarakan, Sulawesi, Pelni och Sulawesi

Ska givetvis skriva mera om hur Borneo och Sabah var. Droppar val en lina eller tva om Banggi ocksa. Men det blir nar vi lamnat U-lander forstas. Har precis kommit av farjan som tog oss ifran Borneo till Sulawesi i Indonesien. Det ar intressant att resa har omkring. Mest for att det existerar knappt andra backpackers.

Folket som fullstandigt rastirrar pa oss (hela tiden) har faktiskt aldrig sett vita manniskor forut. Vet inte om jag gillar det faktumet alla ganger da det emellanat ar fruktansvart pafrestande att ha folk som ska ta i hand och ta kort ihop med dig. Jamt.

Det ar val ocksa en sak som maste upplevas lite for att forsta fullt ut. Folket beter sig nastan som om dom vill se om dom kan fa en reaktion ifran den vita mannen genom att skrika slumpmassiga ljud i hans riktning. Sa att aka en farja som rymmer 1000 pers i tre dagar, utan att ha nagonstans att gomma sig och vara dom enda vita manniskorna ombord.

Ja. Det var en erfarenhet minst sagt. (Pelni heter batarna man aker med i Indonesien.)

Forresten sa jag att den forsta Indonesien som kunde prata ett enda ord engelska, traffade vi igar. Den dar frasboken har det bladdrats i febrilt kan jag saga.


Nyfiket folk som alskar kameran. Alla asiater verkar vara lite smakara i kameran.




Landgangen.

Titanic kanslan var ganska total over farjan. Forutom att Titanic var en bat man faktiskt ville aka med. Har ja... har aker man for att man inte har nagot val. Flippade bort en och annan kackerlacka ifran kojen emellanat. Att sta och se pa hur dom lastar baten for hand var ganska coolt. Strategin bar mer sa far du mer betalt resulterar i Indonesier som fullstandigt springer for sina liv av och pa.

Ska bli roligt att visa filmer pa det har i framtiden.




Har skiter alla pa sig av lycka. Vit man som tog lite intresse genom en kamera och antog utmaningen att bara lite. En sack med Chili var det.




Har har vi det. Kortet som betydde total lycka for en indonesier. Tror sakert jag och Sarah posserade over hundra ganger sa har ombord. Varsta...



Det finns fyra olika satt att aka med farjan. 3,2,1 klass betyder en liten hytt. Den hytten jag var i var helt okej. Dom andra fem mannen var tysta och varmen var okej. Okej ar nu ordet va? Inte perfekt. Sarahs hytt, eftersom man och kvinnor maste separeras, var... ja. Kvinnor reser med barn. Barn verkar inte alla ganger gilla batar och kanner for att skrika sig igenom tre dagar.

Sen ar nastan kanslan att kvinnorna garna stirrar mer an man pa oss vita. Stirrfaktorn var ganska hog pa Sarah dar inne. Tyckte synd om henne...

Sen finns da ekonomi klassen. Det ar bilden ovan. Det ar ett helt dack som gjorts till sovsal och dar man kan hyra en bagagnad madrass. Om du nagonsin kommer till en plats dar du maste ta farjan. Ta inte ekonomi. Kunde inte ga langt har for folk skulle kasta sig pa mig och fraga mig idiotiska saker pa nagonting dom trodde var engelska.



Att aga en hammock ar verkligen livet nar man reser tycker jag. Kan starkt rekomendera att en hammock och lite knopknowledge inskaffas.



Har har vi nagonting som ar fullstandigt livsfarligt men lite spannande anda. Sa har sag det ut nar vi skulle forsoka kliva av baten. Fullstandig kaos ar ordet. Fullstandig kaos. Utanfor finns en ranglig liten stallning dar dom dar som far mer betalt for ju mer dom bar. Folk maste dott har.

Sitter och sloklickar lite pa tagentbordet har tyvarr. Det tar verkligen pa krafterna att resa har omkring. Anledningen till att vi aker farja ar att vi vill ner till on Flores och sedan on Komodo dar Komododrakar lever. This is the goal just nu.

Kommentarer
Postat av: Jack



Tack för att Du tar Dig tid att skriva! Trevlig läsning.. Så nu vet Du hur det ev. kan kännas för mr. Jagger då han knallar omkring i livet..



Lev väl! (o ev. länge..)..



Jack

2009-05-19 @ 09:01:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Kilroy Travels Calmare Honung Reseklipp från Asien!