cmj's sjömansblogg

Den senaste veckans händelser har varit svåra att smälta. I skrivande stund sitter jag med melankolisk stråkmusik på högtalarna, och försöker gå igenom denna rad händelser som svetsat oss samman mer än CS turneringarna efter middagen.

Det hela började för fem sex dagar sen, när vi i vanlig ordning gick ner till mässen och skulle äta kockens kåldolmar till middag.

En av sjömännen brummar ur sig att det inte fanns någon lingonsylt, då stelnade kocken bara till, precis som om att han inte vågade svara.

- Öj, kocken?! Det finns ingen lingongsylt här ju?! --Allvarlig blick.--
- Ehh, ehh... nej det gör det inte.
- Vi provianterade nyss ju, ge mig lingonsylten. --Knuten näve!--

En liten våg av irritation sprider sig i matkön över kockens ovilja att ge ett konkret svar.

- Frå... fråga kapten. Han... han får förklara. --Säger kocken och ställer sig längst in i byssan.--

Kapten kommer ner till pöbeln som vägrar plocka i maten förrän lingonsylten står framme.

- Vad står ni och väntar på?
- Ja, det kan man ju undra. --Säger sjöman Mörten och bara pekar på en tom yta.--
- Jaha, ehh... är den slut nu?
- Vadå slut? Jiddrar du om?
- Ja ehh, hehe... ni har väl hört talas om att vi haft lite problem att göra kloka matbeställningar?
- Mmm, och vi har inte lyssnat.

Kapten börjar förklara.

Våran danska ägare Möller Maersk har ett eget system för att beställa mat, och ansvarig Slipsers som roddar med detta ligger stationerat i Filipinerna. Det finns en lista över produkter som vi får beställa, och finns inte dom saker vi vill ha, ja då finns dom inte längre helt plötsligt.

Lingonsylt är en av dom produkter som kuttats ur systemet.

13 sjömän står med tomma tallrikar och fullständigt dumglor på kapten. Det enda man vill är att kasta små M&M godisar in i folks vidöppna munnar som någon slags tävling, men samtidigt förstår man ju allvaret. Danskarna pressar verkligen gränserna nu, lingonsylt är likvärdig en blodtransfusion för den normala svensken.

Ombord en båt där alla små problem blåses upp gånger tvåhundrafyrtiosju är slutet på lingonsylt, för all framtid, likvärdigt att sakta pressa in en bajonett i tinningen.

Kocken hojtar till.

- VÄNTA!!! Jag hittade en burk till här, men det här är verkligen den sista.

Det gjorde inte saken bättre, sjömännen står och stirrar på den röda sylten och vet att efter den, så dör vi. Ingen vet vad dom ska säga, matros Mörten tar lite lingonsylt och duttar ner den på tallriken, alla ser på hur Mörten för sitt finger mot sylten, petar upp lite sylt och håller upp fingret framför hela mässen.

- Detta är bland de sista smakerna av våran sylt, våran heliga goda egna svenska lingonsylt.

Ögon börjar fuktas hos sjömännen samtidigt som dom ser hur fingret sakta förs mot Mörtens mun, hur han sluter sina ögon när fingret slätar sylten på tungan, hur ansiktsuttrycket återspeglar den lite beska lingonsmaken som förhöjer upplevelsen av så många svenska maträtter. Sjömännen ser en handling av 100% liv.

En tår rinner sakta ner för Mörtens mun då han öppnar sin ögon igen och ser mot besättningen.

- Nu jävlar har danskarna gått för långt, nu måste vi agera.

Mörten håller fram sin tallrik i mitten av den lilla ringen som bildats.

- TILLSAMMANS SKA VI FÅ TILLBAKA LINGONSYLTEN!!!!

Hela besättningen sätter tallrikarna mot mitten och brölar.

Ett såkallat manligt dunderbröl som ekar långt ut över nordsjön, brölet som förseglar kampen mot att få tillbaka lingonsylten på Broströms båtar.

Sakta byggs det upp, sakta sätter det sig i sjömännens själar.

- lllliiiiiiiiIIIIIIIIIIIINGONSYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYLT!!!!! --Ja, salivet sprutade så mycket, att de fläckade ner alla tallrikar så dom fick hämta nya då de satte sig ner för att äta.--

Häng med och följ den spännande följetången på historien, då kampen mot matbeställningarna för svenska båtar togs upp. Ni kan ta bort alkoholen och vara skyddade bakom lagar, policys och allmänna regler.

Men tar ni bort lingonsylten för en svensk, då kommer han jaga dig i evighetens evighet. Amen.