Låt strömmen ta mig.

En dag så vaknade vi och kände för att festa lite, tre dagar senare så vaknade vi upp och tänkte att vi kanske skulle spela lite dataspel, fyra dagar senare så blev vi båda sjuka och Tedde sjukast av alla och två veckor efter det så blev han frisk, idag, det hoppas jag i alla fall för hans syster kommer och hälsar på. Tydligen finns också dengu feber här omkring så läkare har utfärdat varningar och sånt är ju alltid lite latjo.

 

Tid har flutit förbi utan att några speciella anteckningar eller fotografier. Jag har börjat träffa en snubbe som sysslar med någon form av body awareness grej som betyder att man ska hitta och träna muskler inuti ditt bäcken och till exempel långt in bakom revbenen. Det behövs nu när eld snurrandet börjar slita på sin gamla vän ländryggen tror jag det heter.

 

Har också börjat kolla på dokumentärer och främst Zeitgeist dårå… Kan inte säga att jag blir speciellt sugen på att börja jobba någon som helst gång under framtiden. Det enda jag vill göra nu är att leka med eld ett tag till innan något seriöst beslut kommer fattas.

 

Nu kan min mor och far sluta läsa.

 

Efter ha precis sett klart alla tre zeitgeist dokumentärerna så fick jag samma ”fuck it” känsla som jag hade innan jag drog hit. Jag gillar vågor och gick därför ner i havet någon timme innan högvatten då vågorna är som störst och ställde mig med armarna högt ovanför huvudet väntades på en stor böljande blå. Vattnet började sugas ut runt midjan och jag som saknar respekt för det mesta i livet står kvar och vill känna havets krafter på riktigt. Vågens bedövande vrål gör att jag börjar snurra runt precis som om jag låg i en tvättmaskin och efter fyra varv vet jag inte vart uppåt är längre, men om kroppen slappnar av och om lugnet finns där, så kommer ytan uppenbara sig. Det gjorde den men det var bara att jag inte bottnade längre. Jag kände att nu kan strömmar ta mig åt fel håll och då är allt slut. Då slipper jag leva i denna sjuka värld och alla jag känner kan skylla min död på min respektlöshet för naturens krafter.

 

Det är över 200 meter bort till stranden och jag vet inte längre åt vilket håll jag dras och börjar få tankar från sjöfarten. Jag ser den bilden av mig själv då jag funderat på hur det skulle kännas att vara med om skeppsbrott. Nu ligger jag själv där och guppar och undrar om att börja simma kommer att göra att jag inte orkar flyta. Jag bestämmer mig för att simma, för att leva, för det finns fortfarande saker i denna värld, platser jag vet och människor jag känner som gör livet värt.

 

Jag simmar åt sidan och hoppas att jag kan känna hur strömmen tar mig inåt istället för utåt. Att simma 100 meter åt sidan känns overkligt då man inte kommer närmre stranden och man vet inte hur det egentligen ska kännas då strömmen vänder. Tillslut känner jag en temperaturskillnad i vattnet och undrar om det är att strömmen vänt. Jag stannar och väntar. Det verkar som att jag börjar komma närmare stranden men vet inte om det faktiskt är så eller om jag vill att det ska vara så. Jag börjar simma inåt land igen och hoppas att jag inte simmar motströms för det är det mest energikrävande man kan göra. Med lugna simtag så tror jag faktiskt att det kan gå det här, och utan att jag har en aning om vart den kom från så lyfter en våg av samma storlek som tog ut mig upp högt och jag börjar rida den. Med en otrolig fart så ser jag att jag är högt ovanför ytan och jag börjar bara skratta för den känns som att jag blir kittlad över hela kroppen. Tillslut slår den igen och jag fastnar i ytterligare en tvättmaskin men nu med en otrolig fart mot stranden. Ytan uppenbarar sig och jag försöker bottna igen och den välkända känslan av sandbotten gör sig påmind och jag börjar gå in mot land igen. Naturen har haft sin gång med mig och jag är lyckligare än någonsin.

 

Om någon vill kolla på lite dokumentärer så finns dom här.

 

http://www.zeitgeistmovie.com/


Kommentarer
Postat av: Anonym

Zeitgeist? Alla tre?



Vem är du och vad har du gjort med Martin?



Notera även att allt i Zeitgeist-1 är bullshit.

2011-03-03 @ 17:42:54
Postat av: Lena

Tack och lov att du valde att simma!

2011-03-04 @ 08:21:09
Postat av: Anonym

Och du gör förinihelvete (fast det där har ni inte hört någon av er, det är känslomässig överkurs) inte om det Mamma(n)

2011-03-05 @ 18:23:21
Postat av: Anonym

Oh herregud, har läst din blogg rätt länge...nu har du utvecklat tankfnatt. Åk hem till Sverige och träffa verkligheten.

2011-03-10 @ 14:02:41
Postat av: EDL

Hur märker ni av Tsunamin?

Tsunami-larm?

Har ni tillgång till nyhetssändningar?

Hur högt upp bor ni?

Jag hoppas verkligen ni klarar er så lindrigt som möjligt, tänkte på er det första jag gjorde när jag såg det på nyheterna!

2011-03-11 @ 15:14:36
Postat av: annsoh



Vill du läsa nått intressant? Nått som du fastnar för Även följa en tjej som är 16 år & förlovad. Där en blogg innehåller bilder och fotografering och mode o sminkning och även tävla om att bli dagens blogg varje dag!? kan det bli bättre! Ja, du får även följa en av Eskilstunas största bloggar!

http://annsoh.blogg.se den rätta bloggen för dig!



och glöm inte bloglovin ;)

2011-03-11 @ 16:14:36
URL: http://annsoh.blogg.se/
Postat av: Martin

Ehh, tsunami? Vi bor skitnära stranden verkligen. Vart finns mer info? Än så länge är det lugnt iaf.

2011-03-11 @ 17:54:52
URL: http://cmj.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Kilroy Travels Calmare Honung Reseklipp från Asien!