Detta är del 4 i lingonsylt odyssén. Lasse the man har precis kommit ombord för att hjälpa till i kriget mot Maersks ovilja att skicka ut lingonsylt.

Jag springer in och sätter på kaffet. Lasse sliter åt sig fem Singoalla paket och följer tätt därefter. Vi packar in oss i skitmässen och följer Lasses alla rörelser likt hyenor som cirklar sitt byte.

Han pressar ihop en perfekt rund liten snusboll och pressar upp den under läppen. Sen knäcker upp Singoalla paketet och lägger fyra stycken kakor i koppen och häller på kaffe tillsammans med lite mjölk.

– Okej. –Lasse bryter tystnaden, klappar bort överblivet snus från händerna, pillar upp en kaka ur kaffet och slänger in den i käften.— Ni vill alltså ha lite lingonsylt på eran beställningslista?

– Åh lingon, mmm… --Matros Mörten ryser av skälvningar av bara ordet lingon.--

Lasse pillar upp ytterligare en kaka och mosar resten med fingret och sveper sin kopp.

– Martin skulle du vara snäll? –Viftar med koppen.--

– Självklart!! –Häller upp en ny kopp—

– Eller nja, ge mig hela kannan istället.

Lasse får hela kannan kaffe och dimper ner resten av det öppna Singoalla paketet i den.

– Okej… --Dricker ur kannan— Är det någon som vet om danskar ens gillar lingonsylt?

Det blir helt tyst.

– Då får vi ju börja med att ta reda på det.

– Hur då Lasse?! –Säger kapten ivrigt—

– Genom att kidnappa en dansk kapten.

Alla ser på varandra och undrar om dom verkligen hörde rätt. Ska vi kidnappa en kapten?

Chiefen som står längre bak pruttar lite spontant med munnen.

- –Pruttljud.–

– Smats undrar hur vi ska göra det här? –Säger Fotogen.--

– Det ska ni snart få se men som det ser ut just nu så klarar vi det inte. Det krävs nämligen en speciell sorts avlad sjöman för att det här ska fungera.

– Vem behöver du Lasse? Just say the name så fixar vi fram han.

– Han går under alias Fadde Darwich.

– Åh nej. – Säger jag och folket kräver en förklaring varför mitt ansikte faller ner i mina handflator.--

Fadde Darwich, 26, är ett smeknamn på en matros som innehar ett spotless record med att kolla leg på folk vid landgången. Första dagen ombord så slog han världsrekord på 100 meter kobrygga tillsammans med en kroppstackling så en ambulans kom och hämtade en surveyor.

Han har långt svart stripigt hår som fladdrar precis överallt under arbetshjälmen och en pervers fascination för gamla splatterfilmer. En gång försökte han få mig att göra en trailer till en splatterfilm som skulle heta ”The Rusthammer!”.

Konceptet var att en matros på ett fartyg skulle bli mobbad sen splatterdöda alla med en rosthammare och så skulle det hyras in polska horor för att göra porrfilm på bryggan som avslut.

Detta är tragiskt sant och killen kollade faktiskt upp vad kvinnorna gick på för att bli påsatta av en snubbe som samtidigt skulle knacka med en rosthammare.

1200 euro per kvinna.

– Alltså Lasse är du säker på att Fadde måste komma hit? Killen är seriöst hjärndöd.

– Martin vi behöver Fadde för det här men lugn bara för hans uppgift blir inte långvarig ombord.

- Det hoppas jag verkligen.

– Kapten? –Lasse söker ögonkontakt.--

– Ja?

– Vi är väl utanför South Hampton nu ungefär va?

– Ja, jag kan kol…

Kapten blir helt skräckslagen för framför honom står nämligen alla tre styrmännen.

- Vad i! VEM FAN KÖR BÅTEN?!

- Meh. Köra båt? Lingonsylt är ju fett mycket viktigare! --Hävdar alla tre styrmännen samtidigt.--

Men kapten ba lubba järnet innan sista ordet var sagt och strax därefter ringer det i mässens telefon. En orolig kapten säger att vi snart är utanför South Hampton.

– Bra, då kommer snart den enda personen som kan utföra den manöver det krävs för att kidnappa en dansk kapten.

– Vem då Lasse?! Snälla säg vem!! –Mörten blir helt till sig och börjar rycka i Lasses skjortärm.–

Tyfonen utomhus börjar tjuta för fullt och det betyder att någonting är i vägen för fartyget, så alla springer ut på däck igen för att se vad som händer.

En bogserbåt som släpar omkring på en pråm är i vägen. Ovanpå pråmen så står det en häst och man kan också urskilja en kroppsfigur som håller i en lans ovanpå hästen. Vi girar lite åt styrbord och precis när man kan se vem som står på hästen så stegrar den och personen sliter ut ett svärd som skimrar starkt i solskenet.

Det är givetvis kapten Don Hjort som alltid drömt om att få komma till ett slagfält ridandes på en häst. Nu när det är förklarat krig mot dansken så såg han genast chansen, men problemet var ju då att slagfältet var öppet hav.

– KISS DA RING BIATCH!!! –Vrålar Don Hjort och viftar för fullt med svärdet samtidigt som Bro Anton kommer närmre.

Med sig har han Fadde som står bakom hästen iklädd lång svart rock och bredvid sig står en stor svart väska.

Vi slänger ut en lotslejdare till dom men Don Hjort ställer sig bara på hästens rygg och kliver ombord. Fadde får klättra och när han står på däck så har han någon slags psykotisk stare down med hela besättningen.

Alla fattar genast varför man inte vill ha han ombord. Killen är labil.

- Ingen tid att förlora nu! –Don Hjort pratar så snabbt han bara kan.– Ta mitt svärd och min lans Martin! – Kastar en lilarandig lans och ett gammalt vikingsvärd mot mig.– Jag har blivit informerad via sms av Lasse vad som måste göras. Jag tar mig upp på bryggan och sätter kurs mot närmsta ankarplats.

– Bra Don Hjort! –Mörten peppar!-

– Tack så mycket. Kiss the ring. –Håller fram sin ring.—

– Va?

– Fan va trög du ska vara då. Kiss the ring så jag kan gå upp på bryggan.

Alla glor på Mörten och undrar varför han tvekar.

- Du tror väl för fan inte att när jag äntligen lyckas rida till en krigsplats, som till råga på allt ligger till havs, att ingen ska kissa på the ring innan kriget fortsätter?

- Ehh, ehh, nja..

- Öööhh, öhh, gillar du lingonsylt eller? –Håller fram ringen—

Mörten går ner på knä och kysser ringen samtidigt som vi andra fnissar lite och chiefen småpruttar stötvis med läpparna.

Don Hjort entrar bryggan, knäcker fingrarna och ba skriker SHOW TIME allt vad han har och fingrar lite på en spak.

Slut på del 4.

Fortsättning följer...