Don Hjort is the godfather.
Vi ligger just nu till ankars utanför Fawley, vi ska ligga här ett par dagar nu. Vi har brutit sjövakterna också, det betyder att alla matroser går som dagmän, det betyder också att vi matroser äntligen får sova ut. Fawley ligger i närheten av Southhampton.
Nu kändes det där väldigt seriöst... Och nu kom kapten in i min hytt.
Han vill ha lite kort av mig, kapten. Eller ja, Don Hjort rättare sagt. Det var hans egna idé faktiskt. Sen att jag hängde ut den här hjälpte ju inte heller till. Nu senaste dagarna så kan han heller inte prata om något annat än gudfadern filmerna.
Nu gick kapten...
Han jiddrar om gudfadern sen räcker han ut sin lilla kaptensring och tror han folk ska pussas. Fast igårkväll gick han lite väl långt.
Går förbi kaptens hytt.
- Lilleman!
- Ja? Stannar upp vid kaptens hytt.
- Kom in här ett tag.
- Okej. Går in i kaptens hytt, det är helt mörkt.
- Mmm, let me give you some advice. Nu låter katpen som gudfadern.
- Va fan kapten, nu får du ge dig.
- Käften! Fan spela med nu, annars drar jag övertid ifrån dig. as.
- Meh, fan då.
- Mmm... let me give you some advice... Gudfadern, the wannabe, är igång igen.
- Jaja, vad är det?
- Meh! Fan då lillen spela med lite, har ju dimmat lighten här inne o allt. Värsta stämningen. Nu börjar vi om.
- Okej... snark. Kör då.
- Mmm.... let me give you some advice...
- Yes Don Hjort. Give me some advice. Svengelskan hörs långt ner i lejdaren.
- But first... you have to kiss my ring. En hand sträcks fram i mörkret.
- Öj! Fan heller, nu får du fan ge dig. Det var kul första gången. Och varför har du så jävla mörkt här inne?! Slår på lampan.
- NEEEEJJ! Släck för fan! Får ju ta och spela med lite! Jävla skitmatros du är då.
- Va fan har du gjort i ansiktet?
- Va?
- Har du... har du målat dig med tusch? Don Hjort har målat dit en liten musctash. Inlevelsen är total.
- Lillen... fy fan va övertid jag ska ta bort för dig. Och du... glöm att jag slår in dina träningsprogram till kontoret, kuttar dom direkt här. Slänger upp datorn i knät.
- Du... jag har slutat fylla i den där listan för över ett halvår sen.
- Fan då! Men... ehh, ehh. Skitsamma. Ut ur min hytt, du ba pajar ändå. Jag får hitta någon annan, någon som är lite seriös. Du ba ska sabba hela tin.
- Jaja, vi hörs då. Släcker lampan igen. Går ut och möterJordfels Jobark i korridoren.
- ÖJ! Dennie?! Kom in här ett tag!
- Okej! Haha, Kapten kallar! Shit va najs dimmat ljus du har här inne.
- Mmm.... let me give you some advice.
- Va?!
- MEH! FAN DÅ! ÄR DET INGEN HÄR OMBORD SOM SETT THE GODFATHER ELLER?
Så här ser Fawley ut. Vi har ingen speciell plats, vi tar la den som är ledig typ.
Igårkväll...
Tankrent på tankbåt. En actionfilm!
Fläktsäckar som blåser luft ner i tankarna till vänster. Liten skorsten till höger där gasen kommer ut.
Kapten kom ut på däck vid midnatt.
- Klarar ni vara färdiga innan tio i tre? då hivar vi ankaret. Kapten, allvarlig som få.
En deadline, ett förtroende... Ett osäkert, svar ja ifrån mig, som fick konsekvensen fruktansvärt mycket spring på däck. Klockan tjugo i tre så var det fortfarande lite gas kvar i sista tanken, det skulle inte vara det, men nu var de det ändå. Hade då kört hårt i 10,5 timma.
Föreställ er en långfilmscen, action såklart, hårda sjömän i kargt väder med saker som viner dånar och pyser överallt omkring oss. Störningar ifrån radioapparater och slutscenen, klimax är här. Ska dom klara det i tid? Vi kunde ju inte gå ner i sista tanken?!
Hur ska vi göra? Sjömän står ovanför trunkluckan och känner den lätta gaslukten, hopplösheten kryper över oss. Har vi misslyckats? Har jag misslyckats? Nej... jag kan inte misslyckas, detta är inte möjligt. Detta går att lösa.
Jag slet på mig ett BA-set (lufttub och mask) och vände mig emot överstyrman.
- Vi ska fan klara det här, det är bara några minuter kvar. Jag går ner! Jag går fanimig ner! Jag skiter i om det är gas där nere!
- Nej, Martin. Det är farligt! Jag snackar med kapten först, det är också emot regulations det här.
- Regulations! Va fan, mitt rederi står och hänger på att vi ska lasta båten i tid ju! Jag skiter i regulations! Jag har gett mitt ord till kapten ju. MITT ORD! HÖR DU DET!
Överstyrman sliter tag i min axel och ser mig djupt i ögonen. En tår glider ner för min kind, jag som var så nära. Ska det sluta med att regulations sätter emot?! Det är ju bara en futtig liten tank kvar till en komplett tankrengöring.
- Jag vet Martin, jag vill att det ska bli klart i tid lika mycket som du. Men ibland så måste man bara släppa taget, släpp den sista tanken Martin.
Huvudmaskin går igång med ett stort buller, tjock svart rök väller ut över däck. Jag gör ett ryck med kroppen som gör att överstyrmans hand försvinner ifrån min axel, ställer mig vid relingen med all utrustning stand by.
- Gå in och ring då. Jag väntar...
Överstyrman gick in och ringde upp till bryggan.
- Kapten, ska vi göra det? Det är ju emot regulations faktiskt.
- Nej, ni har redan gjort vad ni kunnat. Vi går in och ser vad som händer.
Genom ett skrik som knappt hördes för alla maskiner och fläktar som väsnades runtikring oss, så fick jag höra kaptens beslut. Jag svarar inte. Jag visar att jag vill vara ensam en stund, överstyrman lämnar mig.
Jag ser ut över det svarta havet, ser sedan ner på det röda däcket... min arbetsplats. Jag känner hur saltkristallerna ifrån relingen tränger in i mina små skrapsår jag åkommit under kvällen.
Jag gjorde mitt bästa, men räcker det för att mitt rederi ska älska mig?
Vi går in och ser vad som händer, jag får släppa den sista tanken... Det gör ont i mig, jag som så gärna vill bli en sån där sjuhelvetes sjöman.
Kommer jag någonsin att bli det? Orkar inte tänka, jag går in nu. Jag ger upp...
En timme senare ringde dom till min hytt, ankomst. Inspektörerna gick omkring med ficklampor och sura miner, jag gick in i en timme till efter ankomst. Gick sedan på min vakt, då jag fick slutbeskedet.
Inne i lastkontrollrummet.
- Martin... high five. High five Martin, du klarade det.
En styrman för sakta upp sin hand i high five läge emot mig, jag smackar till och känner. Fy fan va bra vi är, att mitt rederi har sånt bra folk på sina båtar. Det är sjukt egentligen.
Nu ska jag sova, munnen är full av blåsor pga dålig sömn, ögonen hänger som svarta små tepåsar. Earl Grey tepåsar. Men mitt samvete är lika rent som tankarna. I mitt sinne så älskar mitt rederi mig, alla älskar en bra sjöman.
Jag har nu kommit steget närmre. Jag känner att målet inte är omöjligt. I framtiden så kommer folk säga... Martin, han är en sjuhelvetes sjöman. Så det så.
Kontoret, it's back!
Kontoret, en serie inlägg jag drev med under dom två nostalgiska ocensurerande månaderna augusti och september 2007. Dessa inlägg är nog mina personliga favoriter, satt och skrattade högt för mig själv när jag skrev dom.
Jag tar nu upp dessa humoristika karaktärer ifrån kontoret, alltså då mitt rederis kontor.
Sen måste jag väl tillägga att jag aldrig träffat någon ifrån kontoret faktiskt. Får la skriva sånt här nu när denna blogg hamnat på tapeten här och var. Var rädd om ditt jobb, var en ganska nyligen vädrad kommentar faktiskt.
Givetvis är jag rädd om mitt jobb, och givetvis är jag glad att nu vara på topp tio träffar ifall man googlar mitt rederi....äg.
Ok, föreställ er nu, den 4 maj, det är kontorsmiljö. Inte vilken kontorsmiljö som helst heller, det är ett rederis kontor, mitt rederi, feta redare ihop med backslick papperstryckare. Eller nåt, har inte en aning om hur det skulle se ut faktiskt.
Men iaf, diskussionerna tar sin vanliga form under en helt vanlig arbetsdag....
- FAAAAAN!
- Va?! Vadå? Någon ställer sig upp och ser helt förskräckt ut.
- Vem i helvete är Linda? Börje pekar på en tavla, ser ut som en topplista.
- Det är den nya tjejen som har hand om löner och sånt, hon kallar sig Linda Lovelace där.
- JA! Jag ser det, och hur i helvete har hon kunnat toppat här utan att först utmana mig?
- Hon är fan het på Slimevolley, dom hade samma turneringar ombord säger hon.
- Va?! Kommer hon ifrån en båt?
- Ja... det var ju hon du ehh. Fastanställde, klockan ett på natten, på befälsmötet. Remember?
- Jaha... ojsan. Fan har hon börjat jobba här nu? Skit också... Kliar sig oroligt på huvudet.
- Ja. Hehe, hur gick det med anställningen?
- Ja ehh.... Tar sig för kinden lite, som om det fortfarande svider. (Äg kontoret, detta är första klass äg.)
- Så, Börje du är lite ägd här. Hon fick fem stycken quick fives på raken, alltså en direkt stegring till första plats. Du la in den regeln. Minns du det?
- ÖJ! Nu ska det fan inte dras upp SLIMEREGLER i fejset på mig inte. Jag är den obesegrade slimevolleybollspelaren i detta kontor, jag är den som har flest quick fives, jag är den som bemästrat den psykedeliska slimen.
Börje kliver upp på en stol.
- JAG ÄR DEN NÅGON MÅSTE SLÅ FÖR ATT KOMMA LÄNGST UPP PÅ SLIMELISTAN! JAG ÄR DEN SOM ALLA ANDRA VILL VARA! JAG ÄR THE SLIMEVOLLEYBALL CHAMPION!
Börje tar sig för bröstet.
- JAG VIKER MIG INTE FÖR NÅGON! INTE ENS FÖR MACGYVER!
Linda kommer in precis bakom Börje.
- Hej...
- I AM THE CHAM... Vänder sig om. Börjes ögon spärras upp direkt!
- Hej Linda, ehh, grattis till nya jobbet. Vill du ha kaffe, te? Ett wienerkex kanske? Jag springer ner på fiket och köper ett. Hej då! Hej då alla! Ha så trevligt. Kul att se dig Linda, verkligen. Tjaba!
Swosch, så var börje ute på gatan igen.
Fortsättning följer såklart. Funderar på en helt ny kategori här, så man kan följa kontoret ordentligt liksom.
1 maj... vad demonstreras det om till sjöss?
Ja, Rebecca har skrivit om 1 maj på sin blogg. Och ja, hon verkar ha förträngt våra små demonstrationer här och var i båten. Vi har diskuterat om vad vi ska demonstrera om, men förutom kanske pengar så kom inget riktigt handfast upp på tal. Så vi tog beslutet att vi spontandemonstrerar helt enkelt! Ett gammalt sätt att demonstrera till sjöss faktiskt. Jag lovar...
Så demonstration blev det minsann!
Men det är inte diskussionen om lönerna som vi demonstrerat om idag. Våra löneavtal är redan färdiga, vi klarar inflationen i tre år till iallafall. 3 procent för manskap, 5 för befäl, klyftan ökar och solidariteten minskar. Eller?
Så vad demonstrerade man om då? Givetvis om det som vi ser just nu, gärna också med det älskade blame game begreppet svenska rederier tagit till sig och värnar högt.
Fortfarande oklart? Lite luddigt beskrivet kanske?
Låt mig fortsätta...
Iland, ett ord som den moderna sjömannen alltid sätter citationstecken framför, då går man med plakat som man redan förberett. Det står höj detta, sänk detta eller sluta bomba där. Sänk pris på bensin, ja sänk också priset på blöjor, eller börja använd den renoveringsbara varianten.
Till sjöss. Då spontandemonstration klubbats igenom. Så gick det idag till såhär.
Imorse, klockan är halv åtta. Folk kommer ner en efter en, det gnuggas i ögon och slevas Sigges goa mannagrynsgröt. Det hela ser ut som en vanlig morgon. Men... det är ju 1 maj. Det betyder demonstration. Hela dagen...
- Godmorgon.
- Morrn, morrn.
- Mmm, gröt.
- Gött.
- Hehe, baconost och Digestivekex till frukost! En sjöman kör Kavliklämmen över två kex och gör en liten Bic Mac.
- Men... vad är det här?
- ... Alla ser lite spänt emot kapten som står vid gröten.
- Vadå?
- Det finns ingen sked i äppelmoset här. Brukar det ju alltid göra.
- Ja.. det brukar det. Motorman håller med.
- Och kolla HÄR! Baconosten är slut!
- VA?! FAN OCKSÅ! En maskinist tar sig för ansiktet. Detta är fan oasseptabelt!
- Betyder detta att?
Kapten vänder sig emot sin besättning. Alla nickar instämmande emot honom, föreställ er att kapten är Oprah och vi medhållande kvinnor i publiken. Så såg det ut. Faktiskt.
- Ja... jo. Detta kvalificerar sig för...
En osynlig gong gong slås inombords alla i rummet. Det är demonstrationssignalen.
Kapten höjer sakta fingret ovanför huvudet. Håller den sista baconosten den andra handen. Sedan säger han ordet, ordet som kommer forma denna dag till den minnesvärda dag det faktiskt är.
- LYSTRING MIN BESÄTTNING! JAG KALLAR TILL.... Här klämmer kapten i baconosten så det sprutar till lite. DEMONSTRATION 2008! Sprut!
Ett vrål hörs ifrån lejdaren. Det är Magnus som brakar ner, han brukar alltid komma lite senare till mässen på morgonen.
- NEEEEJ! VÄNTA PÅ MIG!
Motorman väntade iaf inte på någon. Han ställer genast upp, ba vräker undan sin tallrik. Mannagrynsgröten flyger ner på durken.
- Cha Cha tåg!!
- Jaaaaaa!
Tre sjömän ställer sig genast bakom motormannen, Rebecca har hört allting och springer in med en stereo och ba maxar skiten. Det obligatoriska cha cha tåget är i full gång.
- Da da da ta. CHA CHA! Rumpor åt höger. Da da da ta. CHA CHA! Rumpor åt vänster.
Kapten har redan börjat på att göra en banderoll.
- Bra gubbar! Fortsätt cha cha'a ut på däck så kommer jag med banderollen sen!
Kapten kastar sig in i mässen.
- Sigge, Sigge! Vi behöver banderoller som det ska stå... ehh... ehh. Mer sked åt sjöfolk! På en, sen ehh... Ge oss ost. Baconost ba! På den andra!
- Ja, vilken bra idé! Vänta då ska vi se.
Kapten ba sliter av sig sin vita skjorta.
- Vi tar den här!
- Ja, och så.. ehh... ehh. KOLASÅS!
- HAHA, JAAAA! Kapten börjar vrålsjunga som en liten student! Demonstratioooon! Tjalalala.. Demonstratioooooon. TJAAAAAALALALA! Salivet ba fräser emellan tänder och skjortan vevas över huvudet!
- Här! Sigge kastar kolasåsen till kapten. Sen behöver vi fästa den på något. Ehh... ehh.
- Sparka sönder en stol! Sen använder vi sirap som klister, och kolasås som text!
Kapten, i bar överkropp, ba vräker ut kolasås på sin skjorta.
- M.... E..... R..... Haha, 1 maj! Fan va rätt, demonstration hela dagen!!!!
Inne i dagrummet, så har cha cha tåget börjat arta sig. Fem sjömän är nu påväg ut mot däck.
- Da da da ta. CHA CHA! Rumpor åt vänster.
- VÄNTA VÄNTA! Magnus som står sist i Cha cha tåget bryter mönstret.
- Vi behöver mer att demonstera för. Två saker räcker inte, jag kräver mera!
- Ja... fan då. Ehh, ehh... Alla ser sig om i rummet.
- DÄR! Kolla en Allers Tidning! Inga kvinnomagasin ombord!
- Va?! Men jag är ju tjej, det där var ju diskriminering. Rebecca, sur som få.
- A just det. Sorry... Ehh, ehh... Nåt annat då.
- Va är jobbigt att göra ombord? Vad vill vi sluta göra?
- Vässa pennor?
- JA! Fan asmeck ju, kom bläck över hela knät igår ju. Fan ologiskt!
- Ja!
- Alla på?
- JA!!!! Inget mera pennvässande!
- Då behöver vi en banderoll till!
- Det fixar jag! Magnus, förstemaskinisten ger järnet ner till maskin. Ut på däck ni så kommer jag sen!
- Da da da ta. Cha Cha! Rumpor åt höger.
- HA! Kolla här! Kapten i bar bringa och Sigge kommer springandes mot alla med varsit stolsben och kaptens sönderslitna skjorta. Sirap och Kolasås dryper nerför dom båda två.
- Shiiit! Fan va fett.
- UT PÅ DÄCK!!!
Hela besättningen börjar dansa ut på däck. Kaptens bröstvårtor blir stenhårda, det är rätt kallt.
- Da da da ta. Cha Cha! Rumpor åt vänster.
- Ska vi hitta på en hejaramsa?
- Ja! Ha, den måste innehålla. Skedar... ehh. Baconost.
- ALLERS!
- Nej! Det var ju diskrimnering!
- Ah, just det.
- Va vad det mer då?
- Pennvässare!
- HA! Just det!
Nu kommer magnus ut på däck. Han har gjort banderollernas banderoll!
- Kolla! Kolla!
- O jävlar! Vilken banderoll!
Mange Mongstad hittade ett par gamla nätbrynjor, gaffatejp, säkert 40 paket wienerkex, över 200 CD-skivor, en pennvässare och fyra stycken inlagda strömmingar. Allting är fäst med wajerfett på en unitor EEBD-mask och lagt på en vagn i en stor hög.
- Tänkte att det behövs ju riktiga grejer. Vi kan ha det som radarreflektor också!
- Shit, vi behövde ju beställa en radarreflektor.
- Aaaahh, inte bara demonstration idag, vi sparar pengar åt rederiet också!
- High Five!
Smack!
Kapten ställer sig på Manges lilla berg som nu är en radarreflektor.
- Klockan är bara halv nio, vi har redan demonstrerat emot skedar, baconost och pennvässare.
- Nu måste vi också hitta en syndabock för dessa tre.
- Kontoret!
- Ja, allt är kontorets fel. Och Rebecca.
- VA?!
- Ja, fan. Du får ju lägga ut skedar så det räcker väl?
- Ja ja...
- Ok, klubbar vi det eller!
- Japp, kontoret och Rebecca får ta smällen för den här dagen.
Kapten smackar till Manges radarreflektor så fettet skvätter till.
- Fan gör vi nu då?
- Ja.... det är någonting mera man brukar göra 1 maj till sjöss?
- Hmm, vad var det nu igen.
- RAVE!
- JUST DET!
Stereon Rebecca har med sig på däck slås om till Techno. Alla börjar hoppa!
Uhn Tss Uhn Tss Uhn Tss Uhn Tss Uhn Tss
Sen börjar det regna, vi är ju i skottland.
- Neeej, regn!
- Meh! Vi som hade så kul...
- Och där smalt banderollerna bort. Skit också.
- Äsch, vi skiter i det här. Inte samma känsla längre, det var bättre förr.
- Ja...
- Mmm, minns ni 94?
- Värsta.
- Värsta ba.
- Vi går in igen...
(Blir nog en fortsättning följer på tema demonstration. Har ett riktigt hett inlägg om kontoret i huvudet. Men det får bli en annan gång.)
Det värsta buset någonsin inom sjöfart.
På den nästkommande torsdagen så gick han således in i byssan. Han tog fram en liten behållare och... hällde LSD i ärtsoppan.
Alla åt av den tydligen. Jag skrattade ihjäl mig när jag fick höra det.
Vettinginspektörn, superaset numuro uno.
Ett as... det är en person som tar illa upp när jag efter att ha petat mig i näsan, vägrar ta i hand.
Ett as... det är en person som undrar varför jag idag sprang omkring med en bombhamster, fäst i en fiskelina, för att sedan spåra upp gamla dåliga porrtidningar. Olof förklarade ju i detalj alla fördelar med en bombhamster. Asigt beteende helt enkelt.
Ett as... det är en person som inte förstod Lasses förklaring av alla post-it lappar i hans kontor som det stod 'ollat' på.
- I'ts from the sailorblugg!
- The what?
- No no, sorry... I'ts that guy with the bombhamster. It's his penis. His penis has been here. Pekar emot sina hörselkåpor, sedan på snoppringen som också lagt sig på Lassiminators öra.
Inspektörn fatta ingenting, ett as helt enkelt.
Ett as... det är en person som inte uppskattar att vi faktiskt gått väldigt långt för att mörka vissa saker ombord. Eller ja... vi och vi. Jag sprang fan omkring som en iller med mina små kontraptioner och oljetrasor för att mörka endel läckor jag aldrig rapporterat in.
Sen ba pekar aset på dom och säger, "No that is wrong". O ja liksom påstar då att du kan la iallafall uppskatta den väldigt omfattande försöket till mörkning. Då tittade aset på mig med väldigt konstiga ögon, då gav jag dom psykedliska tillbaka såklart. Bakom ett spant... tjugo meter bort.
Ett as... är när jag kommenterar hans svettlökar under armen på den andra läckan han viftar emot, ja... då blev han en riktig surf*tta, om man får uttrycka sig så. Jag liksom ba fingrade lite på svettet, luktar på fingret och säger ha, du luktar honung! Vad är konstigt med det? Varför ska han sura ihop för sånt?
Ett as... det är en person som inte uppskatta skämtet i ett par välplacerade vattenballonger. (Rätt i nyllet på aset ute på däck ba. Skratta så det kom lite kiss faktiskt. Förstklassig humor!!)
Nej så idag har varit en jobbig idag för alla ombord. Inspektörn gav oss ganska dåliga betyg och vi kommer kanske gå ut för att ankra sedan laga den där hydralläckan på däck. Asså, jag skämta ju bara med släggan. Sen att den svingades med full kraft, just där, sen att det började läcka lite, just där, var ju bara jobbiga konsekvenser av slumpmässiga händelser.
Ingenting som kan hjälpas ju... Fan då. Svårt att förklara vissa saker i ord såhär, ni skulle varit här, då hade ni förstått precis att det inte är så farligt som det låter.
Sjömannens Mat-Tina hysteri.
Eleven fick också några avsnitt ifrån hennes serie av jordfels Jobark ombord, ett tag så var han riktigt lycklig faktiskt. Men alla vi moderna sjömän som redan gått igenom denna fas gick bara och väntade på när det skulle ta slut.
Det har tagit mycket längre än vi trodde faktiskt, eleven ska snart mönstra av och vi har nu gjort det enda rätta. Vi släppte bomben, den stora frågan om mat-Tina.
Imorse så kom eleven ner och sade.
- Nu på morgonen så vaknade jag upp med mat-Tina.
- Hade affischen ramlat ner eller?
- Ja... hur visste du det? Mmm, hennes leende låg där bredvid kudden, jag kände mig så trygg.
Eleven sa då i samma veva.
- Mat-Tina, hon måste ju vara den perfekta kvinnan! Hon står där vi spisen hela tiden, hon vet sin plats.
Då gick det inte längre, Lasse var den som ställde frågan vi alla tillslut kommit fram till. Frågan som ändrade våran uppfattning ifall hon nu är den perfekta kvinnan.
- Ja, hon står ju där vid spisen hela tiden.
- Ja... Eleven ser lite bekymrad ut. Han anar oråd.
- Men... Lasse får medlidande blickar ifrån oss andra. Men är hon lika bra på att städa tror du? Tänk om hon suger på det? Suger fett liksom.
- ... Eleven står tyst inne i dagrummet.
- Precis, tänk om hon suger på det. Fan långt ifrån top knotch då. Detta tog Lasse emot att säga, men... Någon var ju tvungen att leverera beskedet.
Eleven gick sedan upp till sin hytt. Han stängde tyst dörren efter sig, sedan så glider Mat-Tina affischen ut under dörren. Rebecca går förbi och plockar upp den. Hon vet att nästa moderna sjöman kommer behöva den.
The Lassiminator has done it igen!!!
Ok, en basic genomgång av vad en tankrengöring faktiskt är. Man rengör tankarna med vatten, den här gången varmt. Du kopplar på slangar på spolkanoner som sedan sprutar lite nere i tanken.
Lätt va?!
Men, ja... På tankfartyg så lyckas saker och ting kompliceras en aning. Sen så blir allting beblandat med prestige och erfarenhet, alla som gjort det förut vill liksom överträffa den senaste tankrengöringen. Dom största faktorerna är då effektivitet på själva utförandet och givetvis tid.
Tid, det ska gå fort som fan helt enkelt. Jag har rekordet på brandrond, vi slog häromdagen rekord på alla möjliga håll.
Men sen kom också faktorn att vattnet skulle va varmt! Detta system att koka vatten har inte varit igång på flera flera år, och heller inte ens provkörts på flera flera år.
Ok, ska ba byta låt i lurarna.... Mmm. Mäktigt. Jag drar nu min hand framför mitt ansikte och säger:
- Föreställ er en grå dag, rökmolnen ifrån raffenaderiet bolmar ut tjock svart rök, vi är inne på 2000 talet, vi är alla hårda sjömän, det regnar och alldeles snart dags för avgång.
- Föreställ er nu en kapten som beordrar att alla trossar ska läggas av, att alla hårda sjömän skiter i att använda dom automatiska spelen för att hiva hem dom. Idag så är vi alla riktigt sådär liksom mjuktuffa på det där viset bara sjömän kan vara. Alla sliter upp skiten för hand och ger varandra high fives.
- Föreställ er nu att molnen drar ihop sig ovanför oss, det börjar duggregna. Våra arbetsoveraller känns lite lagom fuktiga, inte blöta eller våta. Bara lite lätt fukt som blandas med svett. Sjömansvett.
Mmm, alla laddar helt enkelt.
Det sprakar till i radion.
- Ok, det är väl för och akter.
- ... Det är tyst en stund. Alla väntar spänt på klartecknet.
Kapten laddar själv på bryggan, han putsar till sina galloner. Vinkar lite lätt åt lotsen som inte fattar ett skit om det skådespelet han snart ska få bevittna på däck.
- Hey... Kapten lägger huvet på sne och ger sin allra bögigaste 'flörtlook' mot lotsen.
- Yeah?
- Check this shit out man. Kapten plockar fram den. Gastutan. Tankrengöringstutan...
(Ok, jag ryser nu när jag skriver. Hoppas ni är beredda?)
Kapten går ut på bryggvingen och viftar tutan lite lätt mot sitt däck. Han höjer tutan ovanför huvudet, trycker in snackapratknappen på radion.
- Sprak sprak. Jag förklarar härmed tankspolning deluxe 2008... (sekunder passerar som minuter.) startad. (mmm Caps Lock on. RELEASE THE FURY!!!!)
Ett dån ekar utmed däck, precis alla har förberett sig mentalt och fysiskt. Ja.... total och fullständig hysteri utlöses.
TUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUT
- Ok! Lystring!! Överstyrman ställer sig på kobryggan.
- Martin, du tar spolkanonerna på babordsidan! GO!
- Fredrik, du tar styrbordsidan! GO!
- Ronny, du hämtar trasor som Lasse kan torka av sin svett med! GO!
Om ni undrar hur det ser ut så föreställ er Gunde Svan och fångarna på fortet när han skrek ut karaktärsdragen för nästa rum.
- HÄR BEHÖVER JAG EN STARK, SMART OCH SMIDIG PERSON!
- Det är du det... Alla B-kändisar pekar på någon ful fan.
- I NÄSTA RUM SÅ BEHÖVER JAG EN VILLIG OCH ORÄDD PERSON!
- Du! Det är du det.
- I NÄSTA RUM SÅ BEHÖVS DET ENBART EN VILLIG PERSON!
- Men det är ju du! Eller vänta behöver personen va smart?
- NEJ, DEN KAN VA HUR DUM SOM HELST!
- Jahaaaaa, med det är ju du. Det är du det. Kör hårt!
SKYNDA SKYNDA! ANNARS KOMMER SUMOBROTTAREN OCH LÅSER IN DIG!
Och vem är mest villig här ombord? Lasse såklart. Lasse the man är så villig och veril man bara kan bli. Hade Gunde varit här ombord så hade ingen annan behövt gå in i något rum, hade Lasse varit uppe hos Fader Forah så hade han sondmatat fanskapet med sitt timglassand.
Och har man Lasse när det är tankrengöring... Då har man också en standard svår att uppnå. Men givetvis kom vi dit, vi är top knotch, vi är bäst, vi är... sjömän.
Lasse... oj oj oj, hur ska man förklara hur seriöst han tog sitt uppvärmande av vatten? Och Yogi Bear nere i maskin var också med. Yogi Bear var stand by på radion för att följa Lasses order, vi på däck följde överstyrmans order.
Överstyrman börjar ge order på radion.
- Vart är eleverna?
- Vet inte?
- Vem sa det? Lasse bryter givetvis in?
- Martin, jag vet inte vart eleverna är?
- ...
- ... Hallå?
Här råkar Lasses radioknapp fastna liksom. Man hör hur han frustar sig in i bygget och närmar sig elevernas hyttdörrar.
PANG!
- ÖJ! Vad i helvete gör du?
- Vilar... det är ju lördag? (Elever är lediga på lördagar)
- NEJ! Lasse börjar nu proklamera saker på radion så alla förstår vad han menar.
- LYSTRING LYSTRING! JAG ÄNDRAR DATUMET PÅ ALMENACKAN HÄR NERE!!! DET ÄR TISDAG HELA JÄVLA DAGEN IDAG!!! DET FÅR VI ÄNDRA SEN NÄR VI HAR VARMVATTEN PÅ DÄCK!!!!
På däck har vi nu kommit till våra positioner, vi kopplar på slangar och skruvar på blindflänsar för fullt. Grejen var ju att vi hade Bensen i lasten. Bensen är totalt livsfarligt, man kan få ganska otäcka utslag om man kommer i kontakt med det.
Men... Lasse. (Lasse shit sorry kompis men du är så jävla rolig att skoja med!!!)
Robocop, Rambo, Chuck Norris, Fantomen, Terminator, Jean Claude Van Damme, Dolph Lundgren och Terminator. Om man lägger ihop alla slags actionhjältar du någonsin kan komma på. Då får man...
The Lassimintor!!!!
- RRrrrooooaaaarrrghhhhh! Lassiminator gör ett ljudligt vrål i radion. Yogi Bear nere i maskin svarar direkt.
- Jepp Lasse, jag är med.
Nu slår Lasse det första rekordet. Han pratar konstant i radion utan att kippa efter andan i hela tre minuter. Han rabblar upp olika ventiler som ska öppnas, manometrar som ska hållas koll på. Ja, allt sånt där som jag aldrig kommer lära mig.
Jag ska ta kontakt med Guiness om det där...
På däck är nu allting klart för att dra på vatten och öppna till spolkanonerna. Vi ropar in på radion dom magiska orden alla överstyrmän älskar att höra.
- Sprak sprak. Vi är stand by på däck. Allt är ready, set, go.
- Bra mina matroser. Har vi också trasor åt Lasse?
- Ja.
- JA! FAN JAG BEHÖVER EN NU!!! JAG ÄR INNE I VÄRMEVÄXLAR RUMMET. BA SPRUTAR UT UR PORERNA!
- OK! Ronny, fixar du det?
- Ja!
Här slås nästa rekord. 10 meters sprint på halt däck av matros. Men efter 15 meter så snubblar Ronny. Han ramlar ihop bakom några spant och bryter benet, hela smalbenet ba flyger rätt av. Jeffrey har redan fixat det såklart.
- Lite superglue och gafftejp fixer the biff. Det bruker jag göre på the bordecollies där hemme. Uttalas med den grövsta brittiska svengelskan du kan föreställa dig. Typ som dom där smygbögarna på Let's Dance!!
Sprak sprak.
- Man down! MAN DOWN! Jag ramlande vid femman babord här. Någon annan får fixa trasor till Lasse.
- Martin eleven agerar direkt. Han ba lubbar järnet, hoppar över slangar och man kan tro att han är den manliga varianten av Kajsa Bergkvist.
- It's lugnt Lassiminator. I'm coming!!! Martins saliv rinner ner för mungipan, han är inte dopad, bara full av adrenalin.
Martin flyger in i värmeväxlar rummet. Lasse står och skruvar på fem ventiler samtidigt för att få igång systemet. Han trycker in radioknappen med pannan emot golvet samtidigt och ger order till Yogi Bear.
På radion hör vi som är vid spolkanonerna gradantalet vattnet har för tillfället. Överstyrman ser nervöst på klockan inifrån lastkontrollrummet. Kommer vi klara rekordet ifrån 2003 då dom hade den ökända superdupermatrosen Detlef... Detlef Persson, med sig på däck?
Överstyrman ropar ut att vi börjar slacka efter, Lassiminator vevar och skriker för fullt. Jag och Fredrik på däck kan öppna spolkanonerna på mindre en ett ögonblick.
Nu kommer det. Föreställ er Matrix, allting ba slungas in i slow motion mode. Lasse... the man. Ropar ut 63 grader, överstyrman ser ner i pappret, ja... det är precis perfekt för att starta kanonerna.
- Martin, Fredrik. Det är dags, Lasse har gjort det igen. Vi kan öppna kanonerna.
Poff! Poff!
- Ettan babord igång och snurrar!
- Ettan styrbord igång och snurrar!
Inne i värmeväxlarrummet så har Lasse gjort det igen. Han fick igång värmen. Värmen på vattnet ingen trodde fungerade. Värmen som ingen annan förstemaskinist i hela handelsflottan egentligen förstått sig på.
Efter att värmen kom igång så kan man egentligen inte stressa saker mycket mer. Man öppnar kanoner allteftersom, det rullar på liksom. Så...
- Föreställ er en grå dag på nordsjön, året är 2008, regnet duggar ner över alla sjömän på däck.
Lasse, the man, the Lassiminator. Kommer ut ifrån värmeväxlarrummet, ställer sig vid relingen och ser ut över havet. Han tar sig på sin skäggstubb och mumlar några ord. Ingen hörde vad vid det tillfället han sa, det kanske inte var menat att vi vanliga dödliga skulle höra det.
Det kvittar, bara åsynen av denna sjöman fyller alla sjömän i handelsflottan med vällust.
Och nu i loggboken så står det att det var pga Lasse som vi slog rekordet ifrån 2003. Detlef vänder sig i graven, han måste nu lämna över sin titel. Sitt rekord.
Lasse... vem är du egentligen? Är du gud? Är du våran frälsare? Hur lyckas du göra allt det här?
Lasse, du är mystisk.
Igge, ja han är brandchef.
Han kallar sig själv för Cheng Igge. Han är maskinchef här ombord, han är inte bara maskinchef han är brandchef också. Fast ja, han tar sin uppgift på ganska stort allvar ibland. Ser ni den där hjälmen på bilden i inläggen?
Jag nämnde den hjälmen häromdagen i maskin och skrattade lite, folk skrattade inte lika mycket tillbaka. Kalle lämnade rummet och kom tillbaka. Med the helmet.
Igge har alltså kvar sin hjälm. Hmm...
Minns när han sprang omkring med den där hjälmen på varvet för nu ett år sedan. Minns särskilt när vi hade en brandövning ihop med Sjöfartsverket. Igge såg då sin chans när det stod brandövning klockan 15 på tavlan i mässen.
Igge i mässen när han såg tavlan.
- OK! Det här fixar vi gubbar. Jag är brandchef.
- Ja Igge, vi vet det.
- ÖJ! Nu ska du inte ha den tonen. Det är fan en jävligt viktig uppgift ska du veta, jag tar det på stort allvar.
Sedan när det var övning så ja. Det gick la som vanligt fast då att Igge körde extra hårt med sin nya brandhjälm han hittat. Först så stod mannen ifrån sjöfartsverket och snackade med kapten. Dom gick igenom lite hur övningen skulle gå till, tillslut frågade han efter brandchefen.
- Ja, vart är eran brandchef?
- Vet inte faktiskt, är det någon som vet vart Igge är? Kapten vänder sig emot mig och några andra.
- Nej, har inte sett han sedan middagen faktiskt.
- Kan någon ropa på radion.
Jag ropar på radion efter Igge.
- Sprak sprak, Igge är du med på radion?
- ...
- ...
- Sprak sprak, Igge hallå?
- JA! Fan vill ni?
- Alltså ska du inte vara med på övningen?
- ...
- ...
En något upphetsad Igge svarar i radion.
- Alltså jag hittar inte hjälmen!
- Va?
- JA! Min brandhjälm, the helmet, hittar den inte.
- Men, ehh. Kan du inte köra utan den då?
Igge lugnar ner sig och man hör en lugn ton.
- Vem är det jag pratar med?
- Martin.
- Du... det var nog det dummaste jag någonsin hört ifran dig Martin. Du är ju nu bara matros, jag är brandchef och Cheng så jag ligger lite mera top knotch om man säger så.
Igge försöker alltid använda små engelska uttryck i sina meningar. Blir inte alltid som han tänkt sig.
- Top knotch?
- Martin, försök inte förstå saker som ligger above you va?
- Ehh, ok. Vi kör la igång utan dig då.
- VA!?
- Du, ge mig kapten på radion.
Ger radion till kapten.
- Igge vart är du.
- I hytten, ska ba hitta hjälmen först. Jag är brandchef.
- Du vi kör igång utan dig snart.
- VA?! Jaja, okej då.
Kapten ger tillbaka radion och beger sig mot bryggan. Kapten hinner ta ungefär tio steg innan man hör PA-systemet på hela båten gå igång.
- Sprak sprak, HALLÅ DETTA ÄR IGGE! JAG ÄR BRANDCHEF.
- Herregud, vi pratade ju om det här. Mumlar kapten och börjar jogga upp emot bryggan.
Det är nämligen så att när Igge är ombord. Då behövs inget brandlarm, det fixar Igge själv helt enkelt.
- Sprak sprak, ett par andetag hörs, sedan ba vrålar Igge ut olika sorters tjutande ljud.
WEEEEEEEOOIIIEEEEEEOOOIIEEEEEEEEE!
Mannen ifrån sjöfartsverket ser en aningen bekymrad ut när alla springer emot sina brandposter och börjar byta om. Ut ifrån bryggan så ba flyger Igge ut och är påväg neråt.
- JAAAAAAAG ÄÄÄÄÄRR BRANDCHEF!!! Mannen sliter av sig överdelen på overallen och börjar banka sig på bröstet. Och ja... han hade nätbrynjan på sig.
Sedan börjar Igge fullständigt slunga sig nerför lejdaren. Igge har nu kommit in i sitt esse, ingenting kan stoppa han nu. Han är brandchef, och han kan sina grejer helt enkelt.
- Brand, brand, brand, brand, brand, brand, brand, brand, brand, brand. Igge flyger förbi kaptenen i lejdaren. Kapten försöker säga någonting.
- Igge, lugna ner di...
- KOLLA KOLLA! JAG HITTADE THE HELMET!
Igge hittade givetvis sin hjälm i sista sekund, han närmar sig nu brandgrupp ett.
- BYT OM DÅ! JAG ÄR BRANDCHEF!
- Ja ja, vi är ombytta.
- BRA! JAG HÄMTAR SÅGSPÅNET!
- I helvete ska du med det till?
- .. Igge stannar upp och vänder sig om. Han går emot mig som står i stand by i brandstället.
- Jag är...
- Brandchef, jag vet me.... ÖJ! VA FAN! Igge pressar sin nätbrynja emot mitt ansikte.
- Aaahh, inte så jävla kaxig nu va? Va?! Nu tar du och ba håller käft så hämtar jag sågspånet.
Igge springer vidare fram till kemförrådet. Vi andra beger oss in i ett rökfyllt rum och simulerar att vi börjar släcka en brand. Det är jag och Kalle the Kung som står där med en brandslang, vevar den lite i luften och fantiserar fram vatten.
Sjöfartsverksgubben verkar lite mera nöjd nu... men. Igge kom då tillbaka.
WEEEEEEEOOIIIEEEEEEOOOIIEEEEEEEEE!
- Alla flyttar sig! Jag ska in! Igge kastar sig in i röken med en påse sågspån över axeln.
Han, kommer fram till mig och Kalle.
- Här! Vräker en påse rätt i famnen på mig.
- Och vad i helvete ska jag med denna till?
- Fan jag vet, ja... jag är brandchef. Men alltså jag har hört att man ska ha sågspån när larmet går.
- Vart i helvete har du hört det?
- Land.
- Land?
- Ja, tidningen Land. Du vet den där tidningen som bonnläppar läser.
- Men för fan Igge, du kanske ska ha det i trädgården. Fan vet jag. Jag vet definitivt att du INTE ska kasta det på en eld. Sen måste du ha brandställ om du ska vara här.
- Hjälmen, har ju hjälmen. Igge är totalt fokuserad här. Hans blick är som is.
- Men va fan, det ska ju föreställa sig varmt och farligt här. En hjälm räcker inte. Och vad tror du sjöfartsverket säger nu? Vi lär ju inte bli godkända om du ska stanna kvar här?
- Just det! Det är lugnt har redan förberett det.
- Vadå?
- Godkänt.
- Va?
- Kolla här ba. Använde samma teknik igenom hela skolan för att bli godkänd i precis alla ämnen.
Igge går ut ifrån röken och upp på bryggan. Kapten står helt mållös och ba stirrar på Igge. Sjöfartsverket står och skriver i ett papper som det står FAIL med stora bokstäver på.
Sjöfartsverket vänder sig mot Igge.
- Ja du Igge, det här ser inte br...
Igge tar av sig hjälmen och, POFF!, fullständigt golvar sjöfartsverket. Kapten står helt paralyserad, ja ingen vet riktigt hur dom ska bete sig nu.
Igge tar strypgrepp om sjöfartsverket. Och börjar förklara varför.
- Ja, om man stryper blodflödet till hjärnan i ungefär en minut. Då minns han inte det senaste dygnet. Dyslexi heter det!
Igge släpper den medvetslöse mannen efter en minut, lämnar rummet, kommer tillbaka med en filmkamera. Riggar upp kameran över mannen. Sedan så börjar Igge röra på sjöfartsverkets läppar och liksom gör någon slags buktalarröst åt honom.
- Ni är godkända.
- Sådär ja! Som brandchef så måste man också styra upp lite olika sorters situationer.
(Vi seglar ju än idag, beviset för att vi faktiskt blev godkända.)
Vill man läsa Igges egna ord för att själv skapa en uppfattning. Klicka här, här, här, här, här och här. Han kallar sig för Cheng givetvis. =)
Kram på dig Igge!
Givetvis inte utan namn idag...
äg...
Varför fixa läckor själv?
Såg att det läckte på däck häromdagen. Det läckte lite ifrån en dräneringsventil ifrån discharge röret.
GÖÖÖÖÖTT! Båtuttryck hela vägen.
Det läckte helt enkelt. Och när det läcker på båten då så är det mitt problem, det är meck och jätteirriterande. Men nu har jag ju jobbat ett par år till sjöss och lärt mig endel små knep.
Först och främst har jag lärt mig att mörka...
Vandrar runt lite på däck, ser neråt och upptäcker droppet.
- Fan...
- Det läcker. Asså, fan varför händer det alltid när jag är ute?
Gnuggar mig på min lilla bäbishaka och börjar fundera ut mina valmöjligheter.
Antingen så ropar jag in till överstyrman och säger att båtfan håller på att gå sönder. Sen styr jag upp lite verktyg, torkar upp spillet och lagar läckan.
Men... nu med tiden så har jag sett dom här unga dumma matroserna som kommer ut på båtar och ska vara någon slags toffelhjälte på däck och ba fixa allt.
Jag var en sådan, nu har jag gått över till den andra sidan. Jag känner till systemet helt enkelt.
Så alternativ nummer två. Mörka, mörka allt så långt det går tills din vakt är slut.
Jag hämtar en pyts, ställer den under läckan så det inte rinner ut på däcket mer. Går runt och mimar på it's a wonderful world tills tio min innan avlösning.
Då går jag in, hämtar en kopp ashett kaffe, går ut igen och mimar till Kung Fu Fighting för att få in rätt sinnestämning.
Om då mot all förmodan Tore skulle se min lilla 'Helsingborgspackning' (en pyts under dropp heter så). Sen om han också skulle nämna det. Då ba sular jag kaffet rätt i nyllet på fanskapet, lubbar allt vad jag har in i bygget skrikandes jag är avlöst ditt as, fixa skiten själv!
Tore kommer ut på däck...
- Hej Martin, allt lugnt idag?
- Ja... Här händer inget.
- ... Ser sig lite om.
- Vad är det där? Pekar mot läckan.
- Vadå? Tittar upp i himlen.
- Men Martin, det läcker ju där.
- Nähej.
- Jo, kolla, det droppar ju ifrån ventilen där.
- Ehh, jag ser inget.
- Får rapportera in det hä... FAN! Allt går åt helvete. Ba laddar kaffekanonen helt enkelt.
- TOFFELHJÄLTE! Sular kaffet rätt i plytet på Tore.
TSSSSSSSSS! Fräser värre än fläskfilén på Sigges stekbord!
- VA FAN GÖR DU?
Har redan börjat springa mot bygget.
- JAG ÄR AVLÖST DITT AS! FIXA SKITEN SJÄLV!
Brand ombord i svenskflaggad båt!
Har varit med om min första brand ombord i en båt nu. Och, hehe. Det var la inte precis som jag föreställt mig... Den här historien är faktiskt helt full sann, det kan Kalle intyga!
(Ok efteråt så ser jag att jag kanske saltat lite extra... Men bara lite.)
Jag trodde jag skulle filma hela dagen och sedan börja klippa lite men. Jag somnade istället. Helnajs att ligga och vaggas till sömns. Sen vid middagen så kom Kalle och sa att det var bastu vid klockan sex.
Ännu najsare, kan man ju inte tacka nej till.
Kalle hade också en lite suprise för dom som var bastusugna. Den nya eleven, som för övrigt är riktigt rolig, haka också på.
Kalle, the Kung, hade köpt korv. Och den här korven skulle inte stekas på vanligt sätt utan givetvis rätt på bastuaggregatet, i lite folie. Naaaaaajs idé Kalle! Det är just pga detta beteende du får så mycket videotid i mina filmer.
Man minns killar som Kalle helt enkelt!
- Korv?! Haha, ska du grilla den här?
- Ja för fan, ha gjort det förr serru. Kalle lindar in några korvar i lite folie.
- Ingen förvånad där Kalle. Vad är det för smak?
- Inte en aning, den är fransk.
- Oooooohhh. Jag och eleven oar ihop!
- Sådär ja, nu kommer det lukta korv i hela båten! Kalle, asstolt, lutar sig tillbaka och vi börjar dra roliga historier för varandra.
Efter ett tag så klagar jag på värmen, så vi tar en paus. Vi sitter en liten stund utanför bastun och doftar in korven.
- Den luktar gött va?
- Ja.
- Ja, det ska bli ett nöje att få smaka på ditt lilla mästerverk!
Tillslut så ställer sig eleven upp och ska gå in, han öppnar dörren och hans elevinstinkter säger han att något inte riktigt stämmer. Aggregatet står och brinner lite, det är väl fel? Martin har varit elev ett tag och gör det alla elever gör bäst.
Inte ett skit, stå bredvid och kanske kanske kommentera något.
- Du Kalle, ehh, haha kolla korven brinner. Eleven pekar lite halvslött.
Kalles ögon blir stora som tefat, ba kastar sig fram och tappar handduken i samma veva. Kalles fallosymbol, kärleksbatong, elfte finger (fler synonymer här!) råkar touch eleven som ba flippar totalt och kommer i något slags chocktillstånd.
- MEN VA FAN TA BORT DEN DÅ! Kalle slungar hela kroppen med all sin kraft mot aggregatet.
- ÖJ! Din din. DIN SNOPP! Den, åh herregud. Eleven går ner darrandes på knä i ett hörn. Hans reaktion var kraftig och direkt. Att bli ollad kan göra detta mot en man.
Kalle försöker lyfta lite i folien men den är fylld med flott, och precis allt flott rinner ner på stenarna. Elden flammar till och Kalle står där, helt näck, med ett korvpaket i näven och smått skräckslagna ögon.
Kalle tänkte säkert, nej... inte nu igen, varför kan inte sånt här bara sluta hända mig?
Röken börjar sprida sig i rummet och jag tänker. Eller alltså jag slutar typ tänka för mina frågor var väl dom motsatta man ska ha. Jag börjar fundera på hur vi ska mörka det här lite snabbt, att eleven blivit ollad gör inte så mycket.
Det finns psykologer för sånt.
Men tänk om brandlarmet går! Då vet ju alla vad Kalle står och dinglar om. Så jag frågar Kalle om rökdetektorn är på.
- Nej! Det är en sån där värmedetektor.
- Shit det var ju bra!
Kalle börjar blåsa på flammorna som blivit något mindre. Då hör vi något som vill ville undvika, brandlarmet gick...
- FAAAN! DÅ! Jag får ett mindre panikslag, som jag nu efteråt inte fattar varför egentligen. Varför inte liksom, typ, släcka elden istället?
- JAG VEEEEEEET! DEN TOUCHADE MIG HÄÄÄÄÄÄR! Eleven pekar mot låret och börjar spola med vatten skrikandes att han ska fan ge igen för Kalles snoppattack!
Nu får jag en ännu bättre idé! Jag tänker att vi kan fortfarande mörka skiten, jag kan antingen stoppa alla från att komma in här genom att agera mänsklig mur. ELLER! Så springer jag runt i båten iförd enbart handduk och förklarar att ingen behöver oroa sig för brandlarmet, det är lugnt... det är bara. Kalle. Som är i farten.
Så jag ger fullständigt järnet ut ifrån bastuområdet, ser Björn, papa Bear, andre maskinisten.
- DET ÄR LUGNT BJÖRN! DET ÄR BARA BASTUN!
Björn reagerar inte ens, han gör som man ska göra, handla efter instinkter, inte efter instruktioner ifrån nakna män.
Nu ger jag järnet en våning upp, tar tre steg i taget, upptäcker att handduken inte täcker precis hela min karga kropp. Men vad gör det! JAG MÖRKAR JU HÄR!
(Brandlarmet tjuter som bara fan i hela båten nu. Folk springer hej vilt omkring varandra, Camilla, stålkvinnan, hann hela vägen till sin station och började preppa för disaster.)
Nu kommer jag upp för lejdaren och in i lastkontrollrummet, där står den nya överstyrmannen. Han håller fortfarande på att skapa sig en uppfattning om mig och jag...
- DET ÄR LUNGT FAN! DET ÄR BARA BASTUN! Försöker hålla ihop handduken för alt vad det är värt.
- VA? Brinner bastun?! Åh herregud!
- Nej, alltså, fan då. Kalle, jag ehh. Kalles snopp och eleven ba t... nej. Shit.
Nu hör man monstervrålet högt upp i lejdarna. Lasse... Lasse the man, låg och sov. Och han som blir så uppspelt när något ovanligt händer.
Skånskan fyller ut precis varenda tomrum på båten.
- FIIIIIIIRE! DET ÄR FAN FIRELARMET! ALLE MAN TILL SINA POSTER!
Lasse fullständigt hoppar nerför trappstegn, det bara exploderar under tofflorna. Tillslut kommer han längst ner, där hans ser. Mig... typ halvnaken, förklarandes med viftande armar framför överstyrman.
- UR VÄÄÄÄÄÄGEN! Lasse gör en rivstart fram emot mig.
- JAG SKA TILL KONTROLLRUMMET! PAPA BAER NEEEEEEDS ME!
Lasse, lika hård som alltid. Använder coola engelska uttryck när det verkligen gäller liksom.
- Nej stopp Lasse! Jag kan förklara!
- Va? Du, skit ner dig jävla as, detta är fan primetime Lasse the man som ska rädda världen!
Lasse sänker ena axeln och totalt kroppstacklar mig för att sedan fortsätta neråt. Jag handlar fortfarande utan att tänka och springer efter. Nu har röken spridit sig ut i omklädningsrummet, Lasse springer in till bastun och får se den hemska scenen.
Eleven har nu brottat ner Kalle på marken och sprutar hans ansikte med vatten ifrån duschslangen.
- Ditt.... AS! Jag har sett att detta är tortyr på TV vettu! VA? VA? Hur känns det? Förnedrande va?!
Bredvid ligger det några korvar och så pyser det bara lite ifrån aggregatet. Överstyrman kommer ner, han bara skakar på huvudet emot oss. Kalle åkte på skeppsförhör bakom stängda dörrar. Men det visar sig att Kapten också grillat någon gång där nere.
Så vi skyller allt på Frankrike. Fan att dom ska flöta ner sin korvar så.
Första mötet mellan Lasse och mig. Lasse är the man...
Det var riktigt trevligt att komma ombord, jag blev först bemött av ett strålande leende ifrån Camilla. Har saknat henne, sen kom den nya överstyrmannen fram och presenterade sig. Han är riktigt trevlig!
Gick sen givetvis rätt in i mässen och öppnade kylen. Då hörde jag ett par tunga kliv ifrån lejdaren, det var Lasse. Lasse the man.
(För dom som inte känner Lasse så rekommenderar jag starkt att kolla igenom bloggen efter inlägg om han. Han har blivit lite kändis till sjöss pga denna blogg. Och ja... allting som står här är sant. Ironin tätnar.)
- Nä men tjena Lasse!
- Håll käft, ge mig kakorna. Lasse the man, rätt påt direkt ba.
- Shit fan, jag visste att det var något jag glö...
- Va? Lasses ansikte mörknar...
- Så du menar... Ser lite borttappad ut.
- Asså fan sorry Lasse. Nästa..
- NÄSTA GÅNG! För i helvete det är ju... ju... flera ehh, ja du vet. Fan då.
- Måna..
- MÅNADER! Ja, precis, fan tappar ord. Lasse tittar sig omkring, det var bara jag som hörde hans lilla miss. Lasse
ser lite mer lättad ut igen.
- Men alltså månader? Hur länge ska du vara ombord?
- Ja... hehe, jag har bestämt mig nu. Jag ska köpa en brandbil, ja du vet en sån där röd som sprutar vatten.
- O fan. En brandbil alltså. Dom kostar lite va?
- Ja, men det är lugnt vettu. Har planerat allt in i minsta detalj. Jag ska bara vara ombord i två år sen är allt lugnt. Lasse intar en mycket självsäker kroppshållning.
- O jävlar, två år?! Plockar fram en köttbit ifrån middagen, go mat ombord.
- Ja.. hehe, det kostar och ligga på topp! Lasse ser sig om i rummet, nu såg överstyrman honom. Lasse blir nöjd.
- Fan va roligt att du har lite drömmar och visioner Lasse, men alltså, jag ber om ursäkt för kakorna.
- ... Tystnaden är påtaglig.
Nu sneglar Lasse mot min ryggsäck. Lasse har följt min blogg och vet att den heter Floda. Fast Floda på skånska var för svårt att uttala, så det blev Roger istället.
- Nej, jag vet att du skojar med mig. Du har dom säkert här någonstans, dom är säkert i Roger där. Lasse blir lite ivrig och börjar gå emot min ryggsäck.
- Nae tyvärr Lasse, det finns inga kakor där. Ställer mig emellan Lasse och Floda.
- Jo det finns det visst.
- Alltså tyvä..
- Flytta på dig.
- Va?
- Flytta på dig, ska jag kolla själv.
- Ska du kolla igenom min väska? Nej, alltså de..
- DU! Lasse hoppar till lite för att visa sin pondus.
- Nu är det så här, jag skrev fan en kommentar på din blugg om att du skulle ta med kaugor, och och, va fan ge hit väskan!
Nu ba sliter Lasse åt sig väskan och ger totalt järnet in i dagrummet. Lasse börjar flippa helt enkelt, hans skånska blir bara tyngre och tyngre. Inte ens hans familj skulle förstå honom nu.
- Haha! KAUGOR! Vart är dum! Du har gömt dum, jag veit de, du bara skojas med mig. Singoalla! Jag kummer mina Singoalla, jag kummerrrrrRRR! Salivet rinner ner för mungipan.
Lasse sliter upp klädesplagg efter klädesplagg, kalsonger och strumpor bara flyger omkring i rummet. Men, Lasse hittar inga kakor...
- Det var väl självaste HELVETE också! Kolla här! Lasse pekar på mig och börjar prata med den nya överstyrmannen.
- Kolla på den här jävla ungen, det går fan inte att lite på han ett enda jävla dugg. Är detta vart världen är på väg? Jävla ungdomar idag, dom bara lovar och lovar och så trampar dom ner på oss hederligt folk.
Det är dock lite svårt att ta Lasse på allvar. Mina kamokalsonger ligger ovanpå hans huvud och fladdrar till varje gång dom skånska R:en rullas runt i rummet.
- Nej, nu skiter jag i det här. Har fan viktigare saker att göra, jag lugga in på den dära youtune förut och ska se när han Patrick Swayze säger till den där farsan på slutet. Är fan världsklass på den scenen. Dirty Dancing. Ba så jävla kung helt enkelt.
Lasse går emot lejdarna och man märker starkt hur missnöjd han är med mig... Lasse närmar sig sin hytt och yttrar sina sista ord det här dygnet.
- SKIT OCKSÅ!
Pang!
Läkare som har storhetskomplex, det är meck.
Även fast jag gjorde det med en gammal mobil faktiskt.
Ringde och beställde tid hos en läkare nu också. Intyg för sjöfolk ska inkasseras, alltid lika intressant att göra dom. Dom brukar kolla hörseln genom att sitta och viska ca 2 meter framför dig. Och ibland så får läkaren storhetskomplex...
- Oookej, nu ska vi kolla hörsel. Rullar bak rummet med kontorsstolen.
- Nu ska jag säga siffror, sen ska du upprepa dom.
- Hur vet du vilken decibel du ligger på?
- Det vet jag inte.
- Ok. Låter konstigt det här testet.
- Du... Vill du ha ett intyg eller?
- Jaja, kör igå...
- tre.. Säger läkarn och ser ut som Dr Snuggles.
- Ok, allts..
- FEL! Och... DÄR! så fick jag hans saliv i fejset.
- Men jag ha..
- FEL IGEN! Aj aj, det här blir inte bra. Dr Snuggles blir helt till sig av lycka!
- Meh! Fan då. Kör igen.
- Nja.... Missa ganska rejält där ett tag. Vet inte om jag kan godkänna dig här.
- Detta handlar om jag kommer få jobba eller inte fattar du väl. Godkänn skit..
- femtiosex!
- Hallå, du mumlar ju.
- FEL! App app app, detta blir inte alls bra Martin. Dr Snuggles viftar med bläckpennan i vädret.
- Du... as, kör igen.
- åttatusentrehundrafyrtiosju!
- Men för i helevete!
- FEL IGEN! AAAAAAAAND YOUR OUT! Aset ställer sig upp och ba börjar lira luftgitarr framför mig.
- Du... skit ner dig va.
- Säger han som banga ba! Haha, inga båtar för dig lilla... SAILORBOY! Nu sätter han sina händer i fickorna och leker som att han har en pistol där.
- PAOW! Bangamannen ba. Ute hela vägen!
Här sliter jag upp en egen bläckpenna och kryssar i godkändrutan själv. Grejen är att läkare i detta landet har inte dessa blanketter själva, utan vi får ibland beställa dom av sjöfartsverekt. Och då har man ju bara ett ex i rummet. Alltså en godkänd ruta kan inte suddas ut. Och... det är äg.
Dr Snuggles föser sig sakta framåt emot pappret.
- Så. Bra nu är jag godkänd på den. Då går vi vidare.
- Snorunge.
- Du din jävla svettlök, kör nästa punkt nu.
- Ok, hehe... Ja, ett färgblindtest! Nu jävlar!
Så här kan det gå till.
Typ... =)
Kunde inte hjälpa tjuvlyssna lite...
Ring ring!
- Cokers Backpackers, Mike speaking.
- ...
- Yes.
- Ok, have you got your luggage?
- ...
- Yeah, do that first. Ok, call me later, just relax.
Klick!
Jag var bara tvungen att vända mig om. Killen bakom disken skrattade lite för sig själv. En stund senare så ringer det igen.
RIng Ring!
- Cokers Backpackers, Mike speaking.
- Ok, good.
- ...
- Calm down, I can't hear you.
- ...
- Take the shuttle bus into town.
- ...
- Yea... the bus, yeah th..
- ...
- The shuttle bus.
- ...
- Well go on the bus then.
- ...
- Ask the busdriver.
- When you pay the busdriver, ask him.
- ...
- Ok, yes he will stop outside Cokers. Yes.
- Ok then, see you soon! Ye.. Yeah, ok.. B.. Bye.
Klick!
Några mumlande ord hördes.
- Jesus christ, why do some people put themself trough that?
The reception, annan kille bara.
Don Juan... Vem ar han?
Dom gar under pseudonymet, Don Juan...
Jag satt en kvall i Surfers Paradise och observerade dom unga virila mannen som bor pa detta stalle och upptackte att manga av dom beter sig pa ett liknande satt. Jag har inte tankt pa det forran nu nar sa manga ar samlade pa en och samma plats.
Hela mitt Hostel ar fullt av, Don Juans...
En Don Juan ar en man som anstranger sig langt och lange for att veta att han ar personen med mest stil pa stallet. Don Juan finns overallt, alla lagger marke till han men ingen vet egentligen varfor. Anledningen ar for att han star, gar och ser pa andra men den dar lilla extra glimten i ogat.
En Don Juan har ingen sagd nationalitet, Don Juan kan komma ifran vilket land som helst.
Man skall inte missta en Don Juan ifran den svenska dryga varianten manliga divor vid namnet Stekare eller Brats. Detta ar inga Brats, detta ar Don Juans helt enkelt...
Nar kvallen narmar sig och morkret borjar lagga sig over landet sa barrikerar sig Don Juan pa toaletten med extra fylligt harbalsam samt harvax eller frisyrgele. Don Juan ar en mycket harmedveten man som kliver ut ifran duschen och borjar observera sin frisyr i spegeln.
Nar han sedan slickar dit sin frisyr pa ett helt utsokt vis kan Don Juanen faktiskt fraga andra Don Juans (vilket hander pa detta hostel) om han ser bra ut, utan att skammas ett dugg. Don Juans tavlar inte om uppmarksamheten utan ar fullt medveten om hur "bast" han redan ar.
Givetvis kan en Don Juan rabbla upp begreppet grooming products for men pa 15 olika sprak. En Don Juans tyngsta foremal i sin resvaska ar saklart necassaren och ja, Don Juan anvander enbart luktfri deodorant.
En akta Don Juan kan ha kul pa krogen utan att egenltigen behova gora nagot. Att sta vid ett horn av baren med en Jack Daniels och cola racker gott och val. En Don Juan vet vad han ar, han behover inte anstranga sig for att synas. Han vet att han syns gott och val...
En Don Juan ar bast helt enkelt. =)
Om du nagonsin undrat hur du ligger pa "att vara bast" skalan, hitta en Don Juan och jamfor dig sjalv med honom. Det eller observera listan och bocka av nar du laser en klockren likhet av din egna karaktar. Dettar ar da for man, jag har inte hittat en liknande kvinnlig variant av Don Juan.
Denna ras ar dagens sanning. Jag har misstankt att det finns flera manskliga raser. Jag sag nu monstret nar 10 eller fler var samlade pa en och samma plats.
* Du anvander Balsam.
* Du sjunger eller nynnar 8 utav 10 ganger nar du duschar.
* Du kan sitta i over en timme for att halla nagra harstran i "ratt" lage for att fa dom att stelna sa.
* Du vet att du ar bast...
* Du kanner for att spontanspy lite efter varje gang du kommit i kontakt med Telia.
* Det hanger en rosa skjorta i din garderob.
* Du har ett undertryckt begar att leka vattenkrig sa fort du ser en brandslang.
* Du ar faktiskt ganska lonnfet men vet hur du ska kla dig for att dolja dina lovehandles.
* Grooming Products fyller din necessar.
* Luktfri deodorant, check!
Hela fyra stycken Don Juans pa samma tre kvadratmeter. Intressant och helt otroligt.
Don Juan pa guran. Han ar sa langt bort det gar ifran oss andra, anda sa ser alla honom. Denna ras har en magisk utstralning.
Jag borjar sporadiskt klia mig lite i pannan och vips sa kom Don Juan med pa kortet. Observera har hans pose, den heter Blue Steel. Ja, jag fragade han.
Don Juan har forsokte sno min hollandska tjej Meggy genom att borja tokdansa framfor henne. Han hade givetvis inget emot detta kort. Han ser ut som en liten schimpans men anda sa vet han att han ar bast...
Ehh, hehe... YMCA laten kom pa och man kunde vinna 200 dollar i denna tavling. Vet inte vad som flog i mig, typ alkohol tror jag det heter. =)
Chris basta dag i sitt liv!
Dessa tva dagar har varit helt otroliga, jag har personligen svart just nu att ta in alla dessa nya historier som uppenbarar sig for mig, ungefar varannan timme.
Igar satt jag pa en resebyra i 5-6 timmar och bara bokade olika utflykter. Jag och Chris (forsaljaren) slog nog nagot slags varldsrekord i att boka resor, med mina pengar saklart:
- Do you want to see Australia Martin?!
- Fuck yeah!
- What are u doing for new years?
- I have no idea, I have no plans at all!
Har sa borjade reseforsaljarens ogon tindra av gladje...
- Do you know who Benny Benassi is?
- Your kidding?
- No he is coming here! On New years eave, at a full moon party! And you have a ticket! Chris lyfter pa telefonen.
- It's only a phone call away Martin... Haller sitt finger over knapparna.
Detta lilla saljsnack var det enda som behovdes for att fa mig till helt eld och lagor infor denna resa, jag slangde genast upp mitt bankomatkort.
SMACK! Bankomatkortet hamnar framfor reseforsaljaren. Han tar kortet och gor sig redo framfor betalmaskinen.
- Do you want to see Fraiser Island?!
- Yes!
Ks Ching! Kortet glider igenom maskinen.
- Do you want to surf!
- Yes, it's my life long dream to learn how to surf!
Ka Ching!
- Do you want to go on a sailing trip for three days?!
- Of course!
Ka Ching!
- Magnetic Island?
- Duh...
Ka Ching!
- Rafting!
Ka Ching!
- Rainforest trips?!
Ka Ching!
Ka Ching! Ka Ching! Ka Ching!
Nu borjar jag ga ner och kna inne i affaren, det ar bara jag och Chris dar inne. Vi ger varandra high fives, slanger ut coola ord i luften som awesome, far out och it's a killer samtidigt som magnetremsan pa mitt kontokort bara flyger fram och tillbaka i den lilla maskinen.
- Oh my god this is gonna be so cool!
- Far out!
- Awesome! Ka Ching! Ka Ching! Ka Ching!
Vi blev helt galna dar inne och nar vi kom fram till datumet jag ska flyga till Nya Zeeland tog det lite stopp. Det var ju sa mycket mer av Australien kvar som Chris ville att jag skulle se. Vad skulle vi gora? Vi ringde till Kilroy Travels men tidsdiffen paja ju hela grejen.
Vi gjorde det enda ratta saklart. Vi fortsatte boka resor i Australien efter att jag ska ha flugit ut ur landet...
Chris borjar visa mig hans personliga resefoton och berattar helt galna historier om nar dom jagar odlor i buschen. Hur dom sover under bar himmel vid Ayers Rock och hur coolt Darwin ar nar dom var ute pa krokodilsafari.
Han bokstavligen talat lag ner pa golvet och kramade en tidning som skulle forestalla en odla och skrek Steve Irwin, go fuck yourself!
Och jag bara maste gora alla resor han gjort under flera ar i Australien pa en och samma gang. Orden this is a once in a lifetime oppurtunity bara flog ut ur min mun nar jag sag mitt kort bli helt utmaxat!
Mitt schema ser just nu ut sa har:
December
6-10 Bor jag pa hostel i Noosa.
10-13 Da ska jag pa en bilcampingsafari pa fraiser Island.
14-17 Da ska jag surfa i staden Agnes Waters aven kallad the town of 1770.
18-21 En katamaran tar mig och nagra till ut i havet dar vi sover ombord i baten.
22-27 Da firar jag julafton i Airlie Beach.
Januari
27-2 Befinner mig pa Magnetic Island dar Bennt Bojan upptrader.
3 Forsranning hela dagen.
4 Ska aka till ytterligare en o. Jag inte ha en aning om vad det ar.
5 - 7 Festar i Cairns.
7 - 9 Ar en megaresa ut i djungeln dar vi bor i hyddor samt en heldags batresa ut i det stora barriarrevet dar vi ska dyka och snorkla.
10 - 11 Cairns igen.
11 - 14 Har kliver jag pa en specialcamping buss som tar mig till mitten av Australien. Vi campar mitt ute i ingenstans givetvis. Tror vi gor det under bar himmel.
14 - 17 Ankomst Alice Springs. Jag kliver av bussen och kliver pa nasta campingutflykt till Ayers Rock.
17 - 18 Jag avslutar min campingresa genom att kliva ratt pa ett tag som tar mig langst norrat till Darwin.
19 Krokodilsafari...
20 - 21 Kadadu star det har. Har inte en aning om vad det ar. Typ en cool utflykt sakert.
22 Har flyger jag over hela Australien ner soderat till Adelaide.
23 - 25 Tar mig ut till Kangoroo Island for att campa och krama vilda kangurus.
Har hande nagot konstigt. Chris och jag ar helt uppe i extas efter att lyckas klistra ihop denna helt galna resa och tillslut skriker han ut:
- And them your going to the Great Ocean Road!
- ... jag blir helt tyst och tittar upp pa honom.
- A road?
- Yeah, a road!
- Why do I want to see a road for, ehh let's see here. Three days?
- Because it's.... cool.
Nu flippar jag igen, den har vagen ar tydligen extrem som fan.
- Woohoo! Great Ocean Road, here I come!
Ka Ching!
25 - 28 Great Ocean Road... Med typ, buss?
28 - 31 Melbourne dar jag ska forsoka fa ett flyg till Nya Zeeland.
Nu var det bara tio minuter kvar tills bussen mot Brisbane gick och jag fick springa ut for att hinna med. Vi bokade saker anda in i sista sekund. Chris var sa lycklig, detta var nog en av dom basta dagarna i hans liv. Han var sa glad sa att han kom springandes in i Greyhound bussen med en tidning om utflykter for Nya Zeeland.
- Just give me a call Martin! I have your credit card number so it is ok! Ba slanger upp hela javla armen i luften och gor tummen upp!
Mattfranskam
En liten kam man använde för att kamma mattfransarna med... Ironin över att bara äga en sådan är ju egentligen nog.
När det skulle komma besök så tog han alltid fram den och kammade alla fransar i huset medans hans fru städade och lagade mat.
Jag gick förbi en gång och råkade stöta till några fransar. Den skånska dialekten fyllde hela rummet:
- App app app, nu gick det lite fort va?
- Och?
- Du stötte till mattfransen där. Pekar på mattan.
- Ännu en gång... och?
- Martin inte den attityden nu. Räcker mig en lång mattfranskam.
- Du skämtar?
- Martin jag försöker faktiskt hålla lite stil på stället här. Jag tycker det är inte mer än rätt att du rättar till dina fel här i livet.
- Gees... Kammar lite på fransarna.
- Va? Står med armarna i kors och stampar med tån.
- Nej då, det va inget. Sådär ja, kan jag ehh. Röra mig?
- Ja, nu är det ok.
Mitt ex farsa och denna kvinna måste varit tvillingar av något slag...
Ett duntäcke fullt med kondomer
Täckena var liksom lite halvt upphängda mot snedlutande bord om man säger så:
- Alltså hur fan ser man om täcket är skönt då?
- Ehh, det är la bara att känna lite. Klämmer på täcket.
- Hmm, jo det är ju....mjukt.
- Får känna. Brorsan liksom slår och trycker lite på täcket.
- Mmm, att slå med öppen handflata mot ett täcke är en mycket frekvent rörelse man gör i sömnen...
- Frekvent rörelse? Hur gör du när du känner på ett täcke då?
Efter några minuters tryckande med varierande öppna och knutna nävar kommer expediten fram och frågar om vi behöver hjälp:
- Kan jag hjälpa till med något?
- Ja, alltså vi undrar exakt hur man ska känna på ett täcke när det hänger så här?
- Ja, alltså att liksom lite lätt daska till täcket med en öppen handflata så här, känns konstigt. Ja menar hur frekvent rörelse är det att daska på täcket i sömnen. Hur gör du?
Expediten börjar genast lyfta och krama på täcket. Hon höjde det lite i luften och liksom lät det falla fritt ner igen. Jag och min bror blir helt hypnotiserade av detta graciösa sett att förhålla sig till ett täcke. Hon börjar också förklara olika sorters bärighet i ett täcke och plockar fram olika sorters broschyrer.
Vi börjar genast bli mycket klokare på vad skillnaden är emellan dunen, olika sorters kvalité och kvantitet. Sen helt plötsligt kom jag på en sak:
- KONDOMER!
- Va?
- Martin vad har kondomer med dun att göra?
- Oj, sa jag det där högt?
- Ehh, hehe ja... Brorsan gör en snurrande rörelse med sitt pekfinger emot sitt huvud rörelse. Expediten nickar lite instämmande emot han.
Jag sprang genast tvärs över gatan igen för att komplettera mitt lilla reseapotek. Ställer mig och spanar in repetoaren av RFSU's finest i "intim" hörnan. Jag kunde liksom inte riktigt bestämma mig över vilken sort och efter ett tag kom expediten fram:
- Behöver du hjälp?
- Japp ,ska ut o resa serru. In need of kådisar om man säger så, så Super Size me!
- Oj, ehh här har vi ett big back.
- Klockrent, 30 stycken paketet. Tar två... Höjer mina ögonbryn emot 50 taggarn ba!
När jag kom tillbaka till brorsan så hade han fyra stycken broschyrer i handen:
- Geesus brorsan. Fyra stycken? Ska du klä in hela lyan med överkast och gardiner eller?
- Ha....ha.... Du jag behöver fan tyg till plejset. Mysfaktorn måste upp.
Brorsans telefon ringer, det var mor:
- Tja morsan.
- Vi har lärt oss att man inte ska slå på täcken utan typ lyfta upp dom i luften sen låta dom sväva ner.
- Mmm, och Martin har köpt kondomer. Alla i hela affären vet att Martin har köpt kondomer.
- Ja, han står och håller dom framför mig just nu. Mamma du är synsk...
Alfapet på liv eller död...
Pappa som då är en gammal bibliotekarie fullständigt regerar på detta. Om man vill göra min pappa riktigt glad och dig själv riktigt sur, då spelar man alfapet med honom:
- Haha! D U S C H, 78 poäng. Toppnotering va? VA? Stöter till min axel.
- Ja pappa...
- JA! Där satt den, vänta ska bara... Pappa brukar gå ner på knä bredvid bordet varje gång han toppnoterar... Det betyder att man får högsta poäng hittills i spelet.
- Hmm...
- Oj, så man behöver tänka. Ordnar om sina små brickor och mumlar sina ord lite högt. Han säger orden precis så man ska höra dom så att alla andra ska veta hur många ord han har på lager.
- Meh, klart jag behöver tänka.
- Får ja se? När det tar för lång tid kan pappa inte låta bli att "hjälpa till".
- Nej pappa, kan själv.
- Hmpf, jaha.. Börjar räkna ihop poängen hittills.
- Jag leder med dubbelt så mycket poäng hittills Martin.
- Och?
- Nej nej, alltså du hörde visst inte. Jag leder med dubbelt så mycket mer poäng än va du har. Pekar ner emot blocket.
- Att säga och betyder inte att man ska repetera sig pap...
- Du, mindre snack och mera verkstad. Dubbelt redan ba... Hehe... Superdad awayyy! Pappa är faktiskt väldigt pedagogisk i vanliga fall. Förutom i alfapet dårå.
Pappa är en gammal matematiker också. Han räknade en gång ut hur många enkronor man behövde för att nå till månen... Varför? Inte en aning, han räknade även ut själva massan av stapeln. Han blir helt galen när det gäller matte. Han kan ibland gå omkring och mumla basen gånger höjden och någonting helt obegripligt som har med Pi att göra. Och så ba måste han räkna ut volymen av något helt obegripligt onödigt ibland. Senast gav han sig på att räkna ut vattenkokarens volym:
- Klar?
- HA! Bara sju poäng?! Shit va lågt martin... Men men, jag skriver in här att du håller på att förlora större än någonsin.
- Min tur då... K A L L D U S C H! Kolla! Shit alltså toppnotering igen va?! Vänta ska bara... Gå ner på knä, knyter sin näve och säger yesssss.
- Martin du får räkna ut poängen. Pappa vill ibland sitta kvar i knäböjd position när det gäller så extrema toppnoteringar.
- 124 poäng...
- VA?! Är det sant? Shit senaste jag fick så mycket var nog för fyra år sedan mot din bror. Haha, han blev nästan tårögd den lille skiten när jag fick in ordet bönestund, och vann (pappa pikar fortfarande brorsan med det ordet). Yessssss, yesssss. Pappa gör två stycken "yes" tecken efter varandra.
Sen fortsätter det så här under hela spelet. Kommer ihåg en gång när jag och brorsan fuskade in lite extra poäng för att vinna med enbart en poäng.
Pappa flippa totalt och gick ner på knä med armarna utsträckte upp emot himlen:
- NNNNEEEEEEEEEEEJ! Och slet ut dom sista håren han hade kvar på huvudet.
Farsan darrade i hela kroppen och började systematiskt räkna ut precis alla poängen möjliga på brädet. Sedan räknade han ihop allas poängen på pappret och dom stämde ju då inte överens. Det tog över två timmar... Efter den dagen släpper pappa aldrig ifrån sig resultatblocket.
Pappa räknar först ut resultatet i huvudet, sedan i en miniräknare och slutligen på pappret både fram och baklänges. Dom två rutorna längst upp till vänster är varsin av våra spelfält. Allt det andra är uträkningar på olika vis över pappas utklassning på alfapet.
120 kilo, gay. Klippte mitt hår...
Framför mig står en, as gay as it gets fucking bodybuilder på en lätt 120 kilo! Jag tänker - hur fan lyckas jag stanna precis här och nu, va fan, jag vill gå härifrån men han liksom skjuter små hål igenom mitt huvud med sin blick - tankar.
- Heeeej. Holy crap, han är den största biten gay jag någonsin sett!
- Ehem, hej.. Ehh, har ni tid? Fan sa jag nu? Jag måste klippa mig, jag vet. MEN VA FAN!
- Givetviiiiiisssss. Slå dig ner en stund bara. Till och med hans S är mer gay än speedos.
- Hmpf, ok tack... Alltså måste han bre på med en extra gay dialekt precis när JAG just såg han? Åååhh, detta är inte sant. O så ska jag betala för det här!!
In kommer en annan ung kille och vill också ha tid. Nu lät Mr biffige Bertil gay and crisp inte alls lika gay längre! Va fan är detta? OCH VAD NU?! Ut bakom draperiet kliver en riktigt het mulattjej och hälsar han välkommen. Detta händer bara inte, varför varför varför...
Jaha, min tur då... Åh, kolla killen där. Va? Han bara får hela paketet av henne. Åååhh, jag vill ha det där ju!!
- Ssssådäär min vän. Då var det din tur. Killen är så gay att han till och med pekar sitt finger sådär som bara en Moulin Rouge fjolla kan göra.
- Ok, ja trimma kort runtikring här...
- Hääääär? Stryker, oh so gay med sina fingrar runt mitt huvud.
- Ehh, ja. Maskinkort liksom. Alltså, va fan är detta? O kolla grannen ba. Se vad han ler, fan om du sneglar åt mig din lille fan. Ba nitar dig isåfall...
Klippningen påbörjas och den lite mer lycklige killen bredvid liksom sneglar lite sådär extra nöjd mot mig. Jag utser han till ett hatobjekt i mina ögon. Och fan va snygg hon är. Detta är helt otroligt, jag börjar fan lacka på alla gaystjärtar. Inte för att dom är gay, det bryr jag mig inte om. Jag respekterar andra människors val i livet det är bara en liten liten detalj.
VARFÖR I HELVETE TROR ALLA BÖGAR ATT JAG ÄR BÖG?! Inte bara att dom bara tror jag är gay, dom ska liksom också försöka våldta mig varje gång jag stöter på dom.
- Sssssssååå, vad jobbar du med? Nej, alltså varför ställde du den frågan för? Och helvete vilka stora armar. Skulle säkert kunna knäcka mitt huvud som en liten nöt där i.
- Jag... Åh nej, Amsterdam all over, Jag ehh, jag är sjöman...
Hela hans värld blev precis som ett gyllene litet godisland, och jag hoppar omkring i en liten vit Kalle Anka dräkt verkar det som. Han släpper saxen, krullar lite lätt med sina fingrar i mitt hår och säger:
- Mmm, jasssså. En liten sjöman. Mmm...
Säg för fan inte Mmm på det där viset. Klipp bara klipp! Nej! Nej, jag ser fel. Hans skrev blev INTE just nu lite större?! NEJ, DOWN BOY DOWN! Titta bort, bara titta bort. Herregud... Han har suspensoar på sig. Ja, det har han. Om jag säger det flera gånger i huvudet så måste det vara sant. Herregud han har fan bånge... Åh, skjut mig någon? Snälla?!
OCH GRANNEN SLUTAR FLINA!
- Ssssåå, vad ska du göra i helgen då? Va? Nej nej nej, du stötte inte på mig nyss. Detta är inte rätt. Detta händer inte...
- Jag ska till Australien faktiskt.
- Nej men herregud! Jag har faktiskt släkt där nere, jag är där jämt! Ska ner till årsskiftet förstår du. Jaha, och? Klipp för fan, åh du din jävel som har en snygg tjej kan sluta stirra. Livet är en levande mardröm...
Här börjar supergay prata på om sin släkt och om hans "vilda" fester han varit på. Och det lilla jävla "centerpartiet" kunde liksom inte heller sluta få fler mandat under tiden han pratar om en viss "Dave"! Sen sa han det jag bara väntade på:
- Alltså om du gillar och festa, då bara måste du träffa min kompis Dave där nere. Mmm... VA?! Detta har gått för långt, snart reser jag mig upp och går härifrån. Nej, jag har haft nog med random gayencounters i mitt liv, TACK!
Jag hade inte en aning om hur jag skulle fortsätta diskussionen. Jag försöker svara kort och tyst men Mr tjötkvarn kunde inte sluta prata om lille Dave. När han sedan skulle föra in lite gele i håret så gjorde han en sån där töntig tuppkamfrisyr grej. Sen, ja... Sen hände det.
Jag kan fortfarande känna den. Detta är nog bland det mest traumatiska som någonsin hänt mig. Precis när han höll på och fixa till så att min frisyr var mer gay än han så... så... så snuddade den vid mig. Ja, ni gissar rätt. Hans kärleksbatong... vidrörde min arm.
Begreppet PTSS kommer säkert bli en verklighet för mig efter denna dag.
När jag sedan betalar och börja sakta backa därifrån så skriver han givetvis upp Daves mail på en liten lapp och ger den till mig.
Vem är förvånad över att hans mail var sugardave_1@slåmighårtmedensten.com
Faktiskt så köpte jag en tändare enbart så jag kunde bränna upp denna lilla lapp. Precis när jag står och eldar upp den kommer smilfink grannen ut genom köpcentrat. Han nickar lite lätt emot mig med en helt klockren frisyr. Vilket jävla as...
