Klättra i berg, igen? Va fan...

- Snääääääääääääälla  --puppy eyes-- kom med upp för vulkanen!!! --Nils sitter och tjatar på Martin.--
- Alltså. En liten bit dog av mig senast jag besteg ett berg.
- Och?
- Det var den där lilla delen som drev mig uppför berg. Utan den. Ingen klättring. --Armar i kors.--
- Men det är ju reuinion!!! Reunion on the top ba!!!
- Nej Nils.
- Film...
- Va?
- Värsta filmklippet.
- ... --Jag blir tyst och Nils går in för the kill.--
- Aaahhh, jag kan se det framför mig nu. Aftonbladets hemsida visar en liten ruta i det hägra hörnet. Vad är det där kan man fråga sig? Nyfiket klickar man sig in och ser rubriken --Nils händer svävar genom luften-- "Nils och Martin i Asien... Del 8 The reunion." Sen värsta musicopeningen med oss skrikande på toppen av ett berg med solen bakom oss som en halo. Snacka om bra skit... --Nils sätter sig ner igen och vet att han lyckades.

- As...
- Hehe. --Stolt.--
- Vi ha bara ett batteri nu dårå så vi måste verkligen filma bra skit.
- Så det betyder?
- --Suckar-- Ja, jag ska bestiga berget med d...
- JA!! NU JÄVLAR SKA DET KLÄTTRAS!!!! --Nils ner på knä och skriker av lycka medans mina händer omfamnar mitt ansikte av förtvivlan...

Nils har också skrivit om detta. Man kan verkligen se hur lite kroppsvätska läcker ut honom då han fingrar på tangentbordet. Själv så ja... det måste bli en jäklars bra video annars vetifan. Skiter i hur vackert det är. Bara det ser bra ut på video.

Senast jag klättrade.

http://www.ponty.dk/rinja01a.jpg

Nils inlägg.

Varför just dödsrocka?

Uttdrag ur min ehh, dagbok slash anteckningsbok.

Korruption, avskildhet och fantastiska naturupplevelser. Det är orden som sammanfattar den senaste tiden i Indonesien. Vi lyckades hitta platser på jorden som fungerade utan bankomater och internet. När vi också sen hittade den enda datorn med internet på Flores. Så var det inne hos Komodos Nationalpark som gjort en efterlysning på Martin och Sarah. Över hela Indonesien...

Det är ju inte så att jag inte velat blogga. Även fast jag tycker att datorerna i Laos är kababla att försätta sateliter i omlopp jämfört med Indonesiens hieroglyfmaskiner. Vi ser ju endast en alternativ verklighet där datorn inte är någonting man strävar efter. Mobiltelefonen är annorlunda. Mobiltelefoner och moppar. Här jävlar i mig sparas det inte in på några Rupie inte.

Har också nämnt att resa omkring i Indonesien är så att simma omkring i en hink med klister. Hemma svär vi lite över att SJ inte lyckas rulla in ett tåg 13:47 utan sniglar in klockan 14:16 istället. "Idioter" muttrar vi och sätter oss på en mjuk skön stol och ser ut mot snöslask.

I Indonesien suckar man en aning när vi, igen, måste vänta endast 6 dygn på nästa färja. Själv gick jag inte i något zen-liknande tillstånd och lyckades faktiskt försätta mig i någon form av trans i min hammock. Vaknade upp igen med två problem som ältade lite mera.

Ett var att jag skulle ju inte döpt min hammock till Magnus utan Conan såklart. Sen att jag trodde jag var skitrolig i ett annat inlägg då jag ba fett namedroppar Gert Fylking i en punchline då det skulle vara Lennart Swahn såklart!! Att inte ha internet och kunna rätta till detta var mäkta frustrerande.

"Idiot" kallar jag mig själv och gå ner till stranden för att snorkla lite. Får lägga ner namedropping. Är inte tillräckligt allmänbildad för det.

Har också öst ur hinkvis med (amatör)filosofi från mitt huvud och börjat skriva små manus på framtida sketcher ombord Bro Anton. Att hitta bumber del 4 är klar tillexempel. Ser fram emot att få mantla Olof igen.

(Ordet filosofi är alltid att ta i när precis alla än när kanske självaste Platon eller Sigmund Freud satte sig ner och tog en funderare. Själv kan jag fundera lika mycket på döden eller som när jävla Johan i sexan ba fetsmashade ut mig på rundpingis. Filosofiskt...)

När jag häromdagen ringer morsan för andra gången på resan så undrar hon ifall hon inte skulle kunna få mera resedetaljer emellanåt. Typ namn på resebolag jag åker med för tillfället ifall worst comes to worst och färjan kanske sjunker. Är ju en liten bummer om ingen vet vart vi är ibland.

Men ja... vissa "färjor" i Indonesien är bokstavligen talat en kapten som lite slumpmässigt bestämmer sig för att åka till Sulawesi. Båten vi senast spenderade ett dygn på hade ingen autopilot let alone radar. Smög mig upp på bryggan och såg trumpeter som fungerade som kommunikation till tex maskinrummet.

Då kan man ju fråga sig ifall det inte står en kille på kajen och tar fotostatkopior på ditt pass vid ombordstigning? Nja... Systemet såg ut som så att man sitter och väntar på kajen tills en båt kommer. Sen frågar om den går dit vi vill åka och går på vid närmsta öppning.

När vi tillexempel skulle släppa av några moppar och bilar ifrån färjan så slängde kapten ut röven på båten, lät strömmen ta tag i den, när fören sen närmade sig kajen så bombar dom ner rampen. Kapten sticker ut huvudet och skriker stämpla skiten annars hänger ni med till Flores. Det mullrar till lite och olika slags fordon fullständigt hoppar ut ner på kajen.

Skulle vilja se Destination Gotlands boys riva av den manövern.

I skrivande stund på fiket , The Lounge i Labuan Bajo, så går ett muslimskt bönetorn igång.

Jaha... dags för Indonesien maliga variant av Carola att fräsa ut koranen med megafon. Känslan ´dusitterinteochsipparlattepåcoffehousebygeorgeiLinkan´ är i alla fall total. Har dock aldrig fattat varför dom prompt ska börja skrika solosång mitt i nätterna. Vem lyssnar då?

Hmm...

Kanske dom ba freestylar på nätterna av just den anledningen? Testar lite nya sounds och försöker ad libba någon slags egenhändig bön. Skämtar till det och ber genom en snorkel eller nåt?

Fast tja... du blir la stenad för sånt.

Hittat första espressomaskinen på minst 1 månad fakt... --sippar-- betyder inte alls att dom fattat hur den fungerar också! A ja, inte klaga för mycket nu. Ibland måste man slå sig själv fem ggr och säga U-land,U-land, U-land och vara glad över att du har råd att köpa kaffe.

Varför har vi då spenderat två veckor för att endast ta oss till Flores? Själv fläskade jag på direkt och köpte två dyk. Tydligen är det ju "the best diving in the world" här. Men sen. Vilka dyksajter i Asien har inte den sloganen fastnitat över hela turiskartan? Tycker jag ser "the best diving in the world" lika ofta som "I love my Toyota" bak på rektangulära rostkarosser i den svenska förorten.

Var en jäkla skillnad ifrån Koh Tao. Måste säga att Koh Taos dykvatten såg ut som en toalett jämfört med Komodos Nationalpark. Var mera hard core dykning också. (Vågar jag använda dom orden utan att någon master diver slår mig på fingrarna?)

Dessa såkallade buddy checks sket vi fullständigt i. Det vara bara på med the gear, plums, och så sjönk jag som en sten. Hade fullständigt glömt allt som hade med boyancy att göra. Resultatet blev att jag bombar ner i den finaste korallen, fipplar febrilt för att försöka hitta den där knappen som blåser upp din BCD, lyckas hitta knappen, trycker lite samtidigt som mina hörselgångar snart börjar blöda.

Såg uppåt och små tårar av hat glänste till inne hos divemasters Gregs goggles. Han såg hur jag bara dödar och dödar med mina ryckiga och osäkra rörelser. Slet väl loss än cirka 15000 års tillväxt av nästan oersättlig korall.

Strömt var det också. Flög omkring hejdlöst som en vilsen vante där nere. Måste varit flera knop faktiskt. Greg spottade emellanåt något coolt som en haj eller sköldpadda och stannade upp sig genom att hålla i en sten. Själv lyckades jag ibland fånga hans fena och höll i för bittra livet.

Delfinspotting är la sådär om det inte svävar förbi en Manta Ray under båten!! Tror dom kallas för dödsrockor på svenska. Måste nu sucka lite på vårat språk nu. Varför i hela fridens namn ju dödsrocka?! Experter skriker sig hesa för att förklara att många av jordens djur är totalt ofarliga. Sen glider landet Sverige in och briljerar med ordet DÖD för att bryta isen i en redan känslig diskussion.

Bra Sverige.

Turistpappa som jag är sliter jag hellre upp videokameran och försöker filma en grumlig yta mer än bara kollar och tänker. 4,5 bred? Coolt.

Vi positionerar oss i dödsrockans färd och plumsar i med snorklar i högsta hugg. En riktigt feit rocka kommer emot oss och jag går in i stunt-man mode. (Det är i detta läge som jag uppleveler de flesta av mina ´white light moments´.)

Dyker ner och vill se monstret sväva ovanför mig och tänker. 4,5 meter bred... coolt.



Måste sluta uttdraget ur boken här. Dags att ta sig vidare mot ön Lombok och träffa Nils igen!!

Efterlysningen...

Såg att Nils gjort en seriös efterlysning efter mig. Klicka här.