Observationer ifrån Melbourne.
Kom på imorse att jag inte skrivit så mycket om vad sim faktiskt händer här nere. När jag är här så tror jag nästan att alla kan utföra mind reading och förstå vad som händer.
Igårnatt var jag asfuckingtrött och gick till sängs tidigt, ett par kokainsnortande bitches ifrån England, Canada, Englan och Skottland lyckades hålla mig vaken hela natten. Det slutade med att jag flippade på dom och började försöka få dom att hålla käft.
Vad är det man säger? Don't drink and drive, smoke drugs and fly.
Vi skrek fula ord mitt i natten, förlåt pappa. Hade jag varit katolik så skulle jag bekänna mina synder för min fula mun, men... dom förtjänade det. Och dagen efter mindes dom nada.
Igår var jag vilsen, orakad och sugen på att göra något. Vad som helst. Så jag hoppade på en spårvagn!
Den tog mig in till centrum, på vägen dit tänkte jag:
- Vad skönt om bara någon kom fram och ville spendera en hel dag med mig. Jag behöver verkligen prata med någon annan än mig själv just nu.
Jag började prata med en slumpvald kvinna mittemot mig. Hon var businesswoman rakt igenom, vi växlade bara några ord och hon gick av en station innan mig.
Men!
När jag kliver av the tram så sker en sak som bara skett en enda gång tidigare i mitt liv. Det var i Sunny Beach, då var det en Tone Bekkestad kopia, idag...
Herregud...
Jag som då står borttappad som ett totalt dyftfån utanför spårvagnen. Jag tittar på alla konstiga hus som en liten pojke när han ser en massa nya saker, upptäcker en kvinna.
En modell. En liten gudinna med gloria ovanför huvudet, den totalt vackraste varelse jag någonsin sett. Bortsett ifrån den första Tomb Raider-TV spels affischen såklart.
Hon kommer fram och tar tag i min hand, hon frågar mig om jag vill följa med henne till Captain James Cook lilla hus i en park. Jag som har skitiga shorts, ett fläckigt för litet linne och fula flip flops svarar:
- But I look like a bum and you are so beutiful.
Hon skrattar och säger att hon såg det på spårvagnen. Tydligen så satt hon jättenära men jag inte upptäckt det.
Vi hade en helt otroligt fin dag. Idag ska vi göra det igen... I'm in heaven, hon är bara en sådan tjej som är så härlig att vara runtikring. Hon heter Dunja, hon är ifrån Switzerland.
Sedan tillbaka på hostelet så är jag totalt uppe i varv och framför stand up för hela rummet. Dom skrattade så dom grät, denna stand up var bra. Det är inte alls samma som den i Cairns, och den här var inte med mick. Det är lättare utan.
Jag gick ut med några ifrån den gruppen jag åkte Great Ocean Road med. Kvällen började bra, slutade som skit. Vi gick mest omkring och försökte hitta någonstans att vara. En holländare fick snilleblixten och ville ta oss till en klubb.
Det var bara att den var fan en minst 40 mins promenad därifrån. Det blev mest som en kvällspromenad igenom Melbourne, jag hade en mycket trevlig pratstund med Francesca ifrån Italien dock. En helt underbar kvinna faktiskt!
Jag är välkommen till Italy any time!
Ok, jag börjar avslöja lite...
Allting är övning och experiment hela vägen. Videobloggen har också ett syfte, den kommer vara humoristisk givetvis.
Ett tema till videobloggen är då mina mål i livet och vägen dit. Har inga planer över vilket mål som ska komma först, dom ska bara göras.
Mål i livet:
Att stå som ensam man i ett rum fyllt med 100 kvinnor. Det är inte svårare än vad det låter som, fyll rummet med kvinnor och observera en ung mans strävan till att bli en komplett individ! Alla kvinnor ska också stå och hålla ut sina händer som en tunnel.
Sedan ska jag lite lätt halvt springandes ta mig igenom denna tunnel av händer. Det är här som Martin Bergman kommer in och fixar lite najsa bilder och musik.
Fantasi, vad härligt det är ibland.
Kollade igenom gamla inlägg.
Så ehh, hehe jag har kollat lite andra jobb på internet.
Får se vad som händer helt enkelt. Det kan lätt bli:
- Mamma, pappa jag drar nu.
- Vart?
- Vet inte. Hej då!
Inte så drastiskt kanske, men nästan. Jag måste hitta en schysst miljö där jag kan börja skapa, ett tankfaryg med befäl över mig som tycker jag ska vara seriös är inte en sådan. Eller eller vänta nu!
Jag kanske ska njuta av att jag faktiskt redan är på semester!!! Haha! Jaaa!
Vilken ide!
Ja ja, fan jag vet!
The Great Ocean Road
Har också äntligen prövat kängurukött vilket är den godaste biten mat jag någonsin ätit!
Vi stannade på helt otroligt många ställen, albinokängurus, djungel, berg, surfstränder jag kommer aldrig glömma denna utflykt.
Gruppen var också helt fenomenal. En ganska avgörande faktor ifall resan blir lyckad eller inte...
Några bilder ifrån resan, ska ha en lugn dag i Melbourne imorgon. En liten coffeshop dag ska det bli! Ska skriva mera här snart såklart. är lite saker som händer just nu bara. Träffar så fruktansvärt mycket människor, sitter och pratar hela tiden!
Och en annan sak. Det största hotet emot koalor just nu är faktiskt klamydia... Jepp, så är det.
Har blixten slagit ner än?
Ber om ursäkt för det.
Däremot kommer denna blogg fullständigt explodera snart, eller ja, typ när själva resandet lägger sig.
Jag har väldigt många ideer till sketcher och karaktärer. Det jag behöver är en kamera, dator med de rätta programmen, rekvisita i form av "kostymer" till karaktärerna, gärna min kompis Nils och en kameraman.
Kameran ska la ha en trådlös mick också så ljudet blir bra. Bildkvaliten behöver inte vara perfa, ljudet är viktigast.
När jag har detta eller lite av detta så exploderar det. Det kommer bli väldigt mycket video, endel bra endel kanske dåligt. (Smaken är som baken... den är delad.) Att experimentera är nyckeln till att hitta det som fungerar!
Jag kan inte sluta tänka på att skapa humor. Precis varenda minut går till det just nu, det bubblar liksom i huvudet. Vissa dagar har jag endast suttit med en bok och penna framför mig och försökt "fånga ideer". Det är som att försöka hitta rätt radiostation.
Det surrar och surrar av olika ideer, fångar en, skriver ner lite om den och försöker sedan fånga en annan.
Jag är så nyfken på vad som kommer skapas i framtiden. Mina fingrar blixtrar av kreativitet och min kropp vibrerar av blotta tanken till när jag har rekvisitan tillgänglig.
Snart... mmm, snart så kan jag börja.
Kangaroos and wallabys!
Shoo!
Kom tillbaka för någon timme sedan ifrån Kangaroo Island. Det var en ganska mellow utflykt med många små stopp här och var.
Imorgon har jag en dag av slappande i Adelaide innan jag drar på nästa utflykt till Melbourne via The Great Ocean Road.
Så många upplevelser på så kort tid. Igår höll jag en liten känguru babis i min famn, för fyra dagar sedan stod jag bakom ett vattenfall och för 5 dagar sedan så jag en 4 meter lång krokodil hoppa upp ur vattnet.
Vad ska man säga... =)
Hårdrockstecknet, givet.
Nathan says... Who gives a fuck?
En natts sömn efter att ha kommit fram med bussen ifrån Cairns. Upp klockan 05 för att bli upplockad av The Rock Tour, som skulle ta mig och några andra runt i buschen.
In i bussen, hälsa på folket och vänta in introsnacket ifrån guiden.
- Jaha, samma 'hej på dig' babbel ige...
- Shut up when i'm interrupting! Dialekt australien vädras i bussen! Detta kunde bli intressant.
"My name is Nathan and I am THE tour guide." En kort pres av han själv följde samt lite info om utflykten. Kunde inte hjälpa att ta fram blocket och skriva ner några citat.
"SWEAT! There is one thing you will do for the next three days and that is SWEAT! And shitloads of it!"
"I am gonna remind you to drink water every fucking second, I am anal about drinking water!"
"Hot hot hot, it's gonna be fucking hot out there. If you think you are on holiday, you are wrong. It's gonna be above 40 degrees every fucking day and if you don't drink you will DIE!"
Tillbaka till det där jävla hoten om att dö hela tiden. Varenda guide tjötar om det. Geez! Men men, i detta fallet var det ganska allvarligt. En kvinna hade nämligen dött av vätskebrist på en av walkaboutsen vi skulle göra förra veckan...
Där är han, lille Nathan. Första stoppet var Kings Canyon där vi gjorde en 4 timmar lång vandring runtikring berg.
- FUCK! Ett återkommade ljud ifrån Nathan.
- What?
- It's fucking hot man!
- Oooookej...
Sen frågade någon om vad vi skulle få se under dagarna här ute.
- ... Nathan stirrar blint in i ögonen på en stackars tysk.
- You will see shitloads of rocks. That's what the great northern territory is about. Fucking rocks. And shitloads of them!
Jag diggade ändå Nathans stil. Han har sysslat med samma utflykt i över 4 år, han var skitless på det. Jag kunde inte låta bli att le varje gång han öppnade käften.
Bilder ifrån den första vandringen, Kings Canyon.
Precis varenda stenbild ser likadan ut. Det var en riktigt stor ansamling sten vi gick på iallafall, jättevackert och hur jävla varmt som helst!
Den till vänster tugga Aboriginerna på för att bli höga. Den till höger hade någon slags sårsalva som växtsaft.
I mitten på den första vandringen så badade vi i ett permanent vattenhål. Grymt att få se ställen som gjorde att aboriginerna klarade av att leva i denna öken.
äntligen så blev det lite riktig camping ute i buschen! Den där madrassen kallas för swag, det är såna man sover på i Australien. Under natten så vandrade det omkring dingos ibland oss, ormar spindlar ja sånt ska man inte ägna så mycket tankekraft åt.
Eller som Nathan lite fint uttrycker sig.
- Snakes? Who gives a fuck?
Eller dingofrågan:
- Dingos? It's a fucking dog! Kick the fucking thing and it will run away!
I love work! I could whatch it all day!
Kata Tjuta
Andra dagen så gjorde vi The Valley of Kings walk. Riktigt coolt var det, förbannat outhärdligt varmt, men riktigt coolt. Tyvärr så är det helt omöjligt för en vanlig dödlig att ta en bra bild som visar vart man varit, därför snor jag en också ifrån internet.
Vandringen var rolig, när Nathan helt plötsligt får för sig att visa hur dom här stenarna blev till, då blev allting skitkul. Han målar upp hela Australien i sanden och gör en liten kulle i mitten. Han sprutar med vattenflaskan på kullen för att visa hur isstiden smälte bort.
Sen mitt i hela skiten ställer han sig upp. Han inser att han svär ganska mycket och försöker lite diskret förklara varför:
"I know that I use a lot of bad language. Where I come from people don't have a big vocabulary. So the words SHIT and FUCK is the words we build our vocabulary on. Sorry, but get used to it."
Smiiiiiidigt Nathan!
Sedan fortsätter han skrika FUCK och SHIT medans han petar i sin lilla geggamoja i mitten av Australien.
Lite blandat här på slutet. Jag poserar så som aboriginierna gör på kort med min boomerang, gör en tumme upp och fokuserar på målet med hela vistelsen här. Givetvis precis innan vi kliver ut ur bussen för att se stenen i solnedgång, så peppar Nathan oss allihopa ännu en gång.
Stannar bussen, drar i handbromsen, allting blir tyst och Nathan vänder sig om:
- Ok! You are soon about to see the changing of Ulurus colors at sunset.... Tyst en stund till, Nathan suckar till. Han har sett detta fyrahundramiljarder gånger, och vill krydda till den magiska stunden.
- Just so you know, it will not turn fucking green, it will not turn fucking blue and it will not turn fucking grey. You will see different shades of red. It's a fucking red rock...
Tack Nathan, du är lika magisk som The Rock itself!
And here it is... The moment I have been waiting for, my whole life. This is where I put the tip of my penis... on the rock.
På vägen hem så var alla lite trötta. Jag satt där fram och tjöta med Nathan, jag var i extas givetvis. Jag har precis gjort det jag kom hit för att göra... My quest is over.
Tyvärr så svor han inte här. Men den goa dialekten kan man ju höra!! =)
Landat i Adelaide!
Ska skriva ner några inlägg sen vila. Mmm, vila... Det var ett tag sen.
Så många visioner, så många ideer. Så lite tid...
Otur, oflyt och panik...
Genom sms imorse så har Chris bokat ett flyg till Darwin idag. Mår sådär pga den här missen. Notan blev runt 3500 kronor, och jag måste känna efter lite...
Hmm...
Mmm...
Nja, inte än.
Jo vänta lite....snart....och... DÄR! så sprack budgeten för den här månaden också.
Vad göra? Ligger inte på golvet och vevar med armen samt skriker yes direkt...
Det blev en liten historia av mitt mycket irrationella beteende kan man väl säga. Tror jag har riktig usel aura omkring mig eller något. Varför fan missade jag det där tåget för?
Ok ok, jag ska berätta lite om hur jag flippa igår. Vart börjar jag förklara den sugigaste resdagen hittills? Innan jag ens vaknar upp såklart.
Jag hade världens mardröm om där alla mina reseplaner går åt fan, jag springer omkring i öknen svettig och förvirrad och vaknar innan klockan ringer med en konstig känsla i magen. Jag behövde tvätta så jag gick ner för att slänga in en kasse.
När jag kom upp så ser jag att hela min rygg ömsar skinn. Det ser skitäckligt ut. "Jaha, ja ja det kunde varit värre." tänker jag och tar en dusch.
Checkar ut ifrån Melankas hostel, går ner på stan för att posta lite grejer och gå till banken. På vägen ner hör jag någon säga att det är fredag idag till någon annan. "Fredag? Varför känns ordet fredag så konstigt för?"
Efter att jag gjort mina ärenden så börjar jag bläddra i mina reseplaner. Efter att ha dubbel,trippel och frippelkollat när tåget gick så började jag andas lite tyngre.
- Torsdag?
- ...
- ...
- Fan...
- Ska jag få panik eller svimma?
Jag fick en ren panikattack och började ta mig till tågstationen (vet inte varför faktiskt). Jag hade fått en vägbeskrivning av dom på hostelet, efter att ha vandrat med en ryggsäck i 40 graders värme i över en timme, så börjar jag förstå att jag nog måste gått fel.
Jag frågade en man inne på ett litet fik efter vägen, givetvis så börjar han skratta åt mig. Efter att han skrattat åt mig, som står hur sur som helst och totalt genomsvettig, börjar han veva med armarna. Han vevar med armarna åt det hållet jag kom ifrån...
Jag börjar titta på klockan och tänker att jag ringer Chris. Men... inga pengar på mobilen. Det är svindyrt att ringa i det här landet, fattar inte varför. Jag kommer tillbaka till hostelet, får tag i Chris och han säger att någon annan ska ringa mig inom 30 min för att styra up läget lite.
Givetvis så ringer ingen...
Nu flippar jag totalt, jag kollar in flygbijetter men det är så tätt inpå jag vill flyga så allt skiter sig.
Ingen som ringer mig...
Tillslut får jag ett sms av Chris som beklagar sig för att ingen ringde. Dom hade det lite stressigt...
"Ok, hur fan tar jag mig till Darwin?" tänker jag. Det går en buss dit, den går klockan 07.30 pm, och skulle fått mig till Darwin efter 23 timmar.
Jag ringer till Greyhound buses, givetvis så är det stängt. Jag försökte faktiskt muta mig på bussen med 200 dollar men det gick inte. ärligt folk, vad ska man säga?
I mitt schema så missar jag idag min krokodilsafari som redan är betald. Jag kommer iallafall hinna med Kakadu National Park utfykten.
Igårkväll så var det inte alls roligt. Fan allting är betalt och jag bara missar hela skiten...
Inne på mitt rum så satt en tysk, han började fråga mig en massa saker. Han ville prata, jag ville försvinna. Vi pratade lite och jag hängde med till hans kompis rum. Dom var trevliga ändå och jag försökte att inte tänka på min situation.
Vi såg på två filmer ihop, en med Dolph Lundgren och Enter the Dragon med Bruce Lee.
Vetifan hur jag blev så konstig igår men när jag gick och lade mig mådde jag fysiskt dåligt, jag vaknade lite senare, jag gick till toaletten och spydde. Jag fick ännu mera panik och började fundera på vad jag skulle göra. Det var inte roligt alls inatt, jag kunde inte sova en blund.
Nu kommer jag att tillslut komma till Darwin, men fan vad jobbigt det kändes igår. Problemet kanske inte var så allvarligt men fasen vad sådant kan ställa till i huvudet ändå.
Nu gick allt åt fan!
Allt känns piss och skit just nu. Jag har missat tåget till Darwin som gick IGåR!!! Min reseagent Chris-the anus...hole hade bokat in en extra natt på mitt hostel vilket jag trodde jag skulle då ta.
MEN!
Jag skulle egentligen bara tagit mig direkt till tågstationen ifrån en campingutflykt!!! Va fan tänkte han med?! Jag har svettats i tre dagar streck, sovit ute i buschen, kommer tillbaka skittrött och då ska jag ha stenkoll på mitt schema.
Nej, fan vad sur jag är på han och mig själv såklart. Ska aldrig mera boka upp mig såhär mycket...
Fan också... är riktigt ledsen för att jag missade tågsresan och att jag nu säkert måste betala en flygbiljett till Darwin som kostar skjortan.
Kul...
Gotta run!
På schemat nästa är en krokodilsafari och två dagars camping i Kakadu national park. Tar nog en stund innan jag kommer hit igen. (Kort ifrån Kings Canyon, det var fett!)
Cairns-Alice Springs, i en buss...
Jag har först och främst äntligen köpt en kamera! En stöttålig undervattenskamera ifrån Olympus. Och givetvis så tappade jag den stolt i golvet så fort jag plocka upp den. Och hur blev första kortet?
Upp tidigt som fan, brassa ihop några rostsmörgåsar, packa Floda och kliva på bussen som ska ta mig till Alice Springs. Det som händer är då det som händer varenda utflykt du tar i det här landet.
En man börjar vråla ut en massa jävla fakta klockan halv sex på morgonen. Vet inte hur mycket skitnyttig info jag missat dessa mornar jag klivit upp.
- Najs, en stol... mmm trött, ska nog ta o slappa li...
Högtalarna sprakar till.
HI AND WELCOME TO THE DESERT VENTURE TOUR THAT WILL TAKE YOU TO ALICE.... det var väl fan då, snarkvarning och öronpluggar in... mmm...zzzzzzzzzzzz - vaknar till - DESERT! You will see Desert, sand and even more desert, I personally want to welcome you to the outback of Australi...
herregud vad han snackar... zzzzzzzzzzzzzzzzzzzz mmm, sova..... zzzzzzzzzzzz - vaknar till igen - The Aboriginal people lived in the desert, all the time! Desert desert desert desert! COWS! That's right, we have cattle stations bigger than small european countries!
Bla the fucking bla är det ibland. Men givetvis efter att du vaknar till lite på morgonen så kan du lära dig ett o annat.
Första dagen var lugn och skön. Tyvärr kunde vi inte ta den vägen vi egentligen skulle ta pga regnsäsong. Det regnar fan mer än vad folk tror (ska berätta mer om det någon annan gång). Pga regnet så fanns det bara en väg ut ifrån Cairns som inte var översvämmad!!
Bilderna är på en liten pub vi stannade till vid och ja... busschaffisen Greg. Vi bodde på ett litet Hostel i Hugheden, god mat, ok rum och regn hela natten lång. =)
Dag 2
Jag har funderat lite på om Australien har någon kultur dom kan kalla sin egen? Grejen är att varenda gång australier öppnar käften och vill vädra sina kunskaper om kultur. Då så babblas det en massa om Aboriginierna som om det vore dom själva.
Men... äntligen så har jag blivit en aningen visare. Australien har faktiskt lite egen kultur, och det är i form av, en sång. En enda liten sång. Se på fan, dom har sedan 1770 då lille James Cock hittade denna ö och sedan vi i Europa började skeppa hit våldtäktsmän och mördare, producerat en sång...
Wow, jag bugar...
Detta är inte ett skämt på något vis, dom tar denna sång på riktigt blodigt allvar. Dom har faktiskt ett helt museum om denna sång. Dom har hela rum fyllda med en massa skit om mannen bakom sången, om sången är sann och givetvis får du höra sångfan två miljarder gånger innan du lämnat stället.
En snabbare version av originalet. Kom nu ihåg, detta är Australiens enda egna kultur... Måste säga grattis ännu en gång.
Här gick också bussen sönder igen. Första dagen så flög en del ifrån kopplingen av så vi åkte utan koppling hela tiden. Andra dagen så började ena bromsen bak ryka och var la på gränsen till att brinna upp.
Lite najs öken, igen... Mmm, vilda kameler och över 40 grader varmt.
Här sov vi andra dagen. Jag sov på en tältsäng med en madrass på och sovsäcken. Det var ett litet stängsel precis vid mitt huvud för att hålla djur ute, mitt i natten så vaknade jag till och öppnade ögonen. Där stod det en Dingo typ en decimeter ifrån mitt ansikte och ba stirrade. Hur coolt som helst!
På gården hade dom också en känguru som husdjur samt en massa grisar.
Dag 3
Den sista dagen var bara en massa grusväg och öken. Det fanns fan ingenting ifrån klockan ASTIDIGT på morgonen tills vi var framme i Alice Springs runt 6 pm. Jo vi såg lite kängurus hoppa omkring på morgonen, det var la allt.
Jag gillade ändå att softa på bussen, Greg busschaffisen snackade en hel massa om aboriginer under tiden och så såg vi på lite filmer. Greg kunde fan allt om aboriginer, ska göra ett inlägg om det jag minns. Gobitarna liksom!
Jo det fanns en grej värd att beakta på vägen. Jag har faktiskt sett denna myrstack på Discovery Channel en gång. Termiter bygger dom här grejerna och dom finns överallt i öknen. Men... den här är givetvis störst i hela världen. över 5 meter...
Lite respekt ändå! =)
Det var den lilla resan jag gjorde dårå. Faktiskt så var en massa små stopp utkuttade pga översvämningar och initationsriter hos aboriginer. Vi skulle egentligen åkt in till en liten abbostad, men men...
Just loving it!
Jävla fans skit!
Vem är svensk, vem är ifrån Belgien och vem är ifrån Frankrike?
Klockrent... =)
Oh baby I'm in the outback!
Haha ja då var jag tillbaka till en dator igen. Vart ska jag börja? Jag är helt tagen av alla upplevelser jag haft den senaste veckan.
Sovit under bar himmel, åkt en hel massa buss, sett en hel massa öken och fått kanske trehundrafyrtiosju nya ideer om vad jag ska göra med mitt liv. Jag är i Alice Springs just nu och ska styra in lite bilder på datan här hade jag tänkt.
Har haft med mig ett litet anteckningsblock under resan, ska se vilka små minnesvärda stunder det innehåller.
Dags att blogga helt enkelt!
"I just love it when I'm bored, because I get so happy when it's over."
Ayers Rock och en hel del öken nästa.
Får se om jag skriver något mera ikväll. Ska iväg ut i öknen imorgon, ska se lite av det riktiga Australien och tillslut få se det jag kom hit för. Ayers Rock.
Det blir en bussfärd in till mitten, typ 210 mil lång om jag inte minns fel. Det kommer ta tre dagar och lär nog bli endel fundera mera situationer.
Jag har så många inlägg jag vill få ner så det är nästan lite krampaktigt nu.
Najs! =)
Hur mitt första gig gick.
Jag gick ju då upp på en scen iförrgår, mycket för att testa mig själv och att få den första gången ur vägen. Givetvis hade jag några dagar innan funderat på att göra det, visste inte om vad bara.
Sedan åkte jag på en utflykt till CapeTribulation.
Det är det enda stället på jorden där rev och djungel möter varandra tydligen. I bussen på väg hit så började det poppa upp saker. Givetvis ska jag skämta om alla farliga djur på ön, om alla konstiga guider som bara skriker rätt ut vad som händer när du trampar på en orm.
Om en tjej som totalt flippar så fort en fluga landar på henne. Om när vi tältade på Fraser Island, och Ashley (tjejen som flippar) sover bredvid mig, där hon då försöker slå flugor i sömnen.
Sedan kom jag på att jag hade faktiskt redan upplevt en bitchattack i Airlie Beach, men jag lärde mig att det heter Bitch Flip istället på engelska.
Punchline efter punchline kom som en liten uppenbarelse, jag började skriva och öva på folk jag nyss träffat. Alla tyckte givetvis jag skulle upp på en scen.
Efter att ha lämnat en otrolig snorkelutflykt på barriärrevet påväg i en buss mot hostelet, så började känslorna bubbla. Jag hade lärt mig det utantill, och det var 10-15 min långt. Precis lagom. Senare på kvällen så övade jag igen framför ett par kanadensare och två tyskar.
Jag sa att jag kanske skulle fråga om en mick. Ena tysken ställde sig upp och fixade en direkt, utan att jag visste. Och tillslut så hör jag att dom börjar prata i högtalarna, musiken sänktes.
"Ladis and gentlemen, for your evening entertainment tonight we have a suprise. Apparently we have a stand up comedian with us tonight! His name is Martin and he is from sweden. Martin can you come over to the bar. We don't have a real stage for you but we have a table over there. Will that be ok Martin?"
Jag tog micken, gick upp på ett bord, väntade några sek för flera människor började strömma dit.
Till höger om biljardbordet stod jag.
"Hello, my name is Martin. I'm from sweden and I am a stand up comedian. There is one thing I must say before I start. English is NOT my native language, but I hope you will still like it."
"Has anyone here been to Fraser Island?!" Bla bla bla bla....
Jag börjar prata, jag som då har typ noll komma noll mickvana, glömmer att hålla den nära till munnen.
Batteriet till micken flög ut mitt i hela skiten och någon fick hjälpa mig att få micken att funka igen, endel människor skrattade, jag kände att jag kunde avslappnat presentera det jag övat in.
Resultatet var att få människor hörde allting, jag var supernöjd för jag hörde mig själv få fram allting, en kanna öl ställdes på mitt bord och givetvis fick jag applåder.
Folk kom fram under kvällen och berömde mig, dom sa att dom själva aldrig skulle kunna stå sådär och prata. Speciellt inte skämta. Jag svarade med att det var mitt första gig någonsin. Folk började köpa mig ännu mera öl, jag började då berätta om mina framtida planer om humorserie och husbil.
Den dagen var packad med upplevelser för mig. En av dom bästa dagarna i mitt liv helt enkelt.
Och jag kom inte tillbaka till hostelet den kvällen... =)
Mitt första stand up gig... på engelska.
Det och så har jag äntligen passerat en milstolpe i livet. Igår på mitt hostel så framförde jag mitt första stand up gig på en scen, med mic, framför en ca 45-50 pers... på engelska. Jag fick betalt i en kanna bärs. =)
Jag sitter med en inspelad version på desktopen men filen är 130 MB stor och youtube tillåter inte så stora filer. Det och så fungerar inte brännaren. Kul? Nja...
Ska nu framföra denna bit stand up på alla hostels har jag bestämt. Så en video dyker la upp tillslut.
Fan va ont det gör på ryggen...
Jag skriver en hel massa och fokuserar mina tankar på stand up. Går omkring med ett litet anteckningsblock hela tiden, och så har jag en date med en liten danska idag.
Fan, jag måste skriva mer här jag vet. Får köpa en mastodont session internet snart. =)
Ha det gött!
Jag är redan 23 år. Det gick fort...
Ska bo i en liten hydda, mitt ute i djungeln, i tre dagar. En av dagarna är en heldagstripp ute på det stora barriärrevet igen. Jag har varit inne i centrum, men denna söndag så fanns det inga undervattenskameror till salu.
Så det blir ett fotostatiskt minne igen ifall jag ser en sköldpadda!
Lägger ner väldigt många timmar på att skriva i mina anteckningsböcker just nu. Det är som ett vattenfall av kreativitet ifrån mitt huvud rinner ner på pappret. Bläckpennan sveper från blad till blad medans folk runtikring mig undrar vad jag skriver timme efter timme.
Sketcher, många sketcher...
Sebastian Johansson
Jag har alltid trivts ihop med den, vi har varit på alla möjliga ställen tillsammans, ibland bråkar vi men för det mesta är vi goa kompisar. Lille Sebastian håller nu dock på att bryta sig loss lite ifrån mig och vill skapa ett eget liv, givetvis hjälper jag till så mycket jag bara kan.
Vad gör man inte för gamla goda vänner...
Han har nu en helt egen facebook profil och välkomnar alla som vill att vara hans kompis. Klistra bara in denna mail i sökfältet så hittar ni Sebastian.
[email protected]
Can someone save my balls!
Har lirat lite rafting igår, har ju inte ens berättat om nyårsafton innan det händer nya saker här. Mycket att skriva ner just nu.
Rafting var givetvis så grymt så att jag själv ska köpa en enmans kayak!
Vi flippa över hela skiten ganska tidigt faktiskt, grunt vatten och sten överallt gjorde alla guider lite nervösa tydligen. Jag ploppade upp och började glida neråt för strömmen och tänkte inte mera på det. Guiderna däremot sket nästan på sig och skrek så dom blev helt röda i fejset.
Plopp! Dyker upp igen till vattenytan.
- Hehe, najs. Ba glida ner en...
- SWIM TO THE SIDE! Ett helt knallrött ansikte skriker och viftar med varenda lem han får tag i.
- Va? Sidan? Fan va han skriker då.
- SWIM TO THE SIDE! THERE IS A HUGE ROCK JUST OVER THE...
Jag glider liksom neråt med benen lite isär. Givetvis kom det en lagom stor sten rätt upp emellan benen.
DUNS!
- SWIM TO THE SI..
- MY BALLS, MY BALLS! Nu satte paniken in!
- WHAT?
- MY BALLS!!!! A ROCK JUST HIT MY FUCKING BALLS!!!! Nu snurrar tankarna som ba fan.
- JUST SWIM!
- I CAN'T.... I CAN'T FEEL MY BALLS ANYMORE!!! I CAN'T REPRODUCE, OH MY GOD IN HEAVEN! SAVE ME!!! no... SAVE MY BALLS ANYONE! PLEASE! Nu ser jag the light o allt. Det gjorde ont, riktigt ont...
- THINK ABOUT YOUR LIFE BOY! START SWIMMING!
- MY BALLS IS MY LIFE YOU FUCKING IDIOT! Givetvis så koncentrerar jag mig mera på att flippa fingret till han, än att faktiskt försöka förbättra situationen.
Tillslut kom jag upp till sidan och kunde, med båda händerna för skrevet, invänta flotten igen.
Vi lirade rafting i 5 timmar, klättrade upp för ett mindre berg och dök ner. Och allting efter att vi faktiskt skrivit under ett papper som det stod någonting så här på:
Do you understand that you are about to participate in something that can set your health and your life to immediate danger? YES / NO
Guiden stod faktiskt och viftade med pappret och sade:
- Here is the legal shit that explains how you are about to sign your life away! Och skrattar glatt åt allihopa.
En annan svensk hade med sig en undervattenskamera på floden. Ska kolla in dom senare.
Me, myself and my ass.....hole!
- Martin are you ready? Are you revolutionary?
- I am a revolutionary till the day I die!
- You have one shot, everything must click. When I press rec here, you are on.
- Just do it... I was born ready.
Imorgon kommer givetvis det första videofotaget på länge. Jag lovar...
Strävar alla efter sin dröm?
Ska ändå se om jag hittar en schysst videokamera, måste börja filma lite.
Bilderna kommer ifrån nyårsafton dårå, riktigt najs liten park. Guiden vandrade runt i en liten skogsplätt också. Emma och jag fattade inte varför i helvete vi skulle in där. Sen började han rycka och slita i alla träd och jiddra något om att dom var beskyddade palmer av något slag.
Jag Emma och Therese sekunden efter den biten fakta kom in i huvudet:
- Palm? Beskyddad?
- Det blir en 'och' här va?
- Mmm, vem fan ser skillnaden på den palmen och den där palmen? Lökringen blir synlig medans jag pekar.
- Precis, vilket pucko...
- Värsta.
- Titta, ett djur har bajsat här! Viftar som ba fan med armen!
- VA!? Få se!
Highlightsen var ändå när guiden faktiskt slet av en bit bark och började tafsa på det. Han påpekade att det var så mjukt att det gick att använda som toalettpapper.
- Shithouse paper?! Really?
- Ehh, yes. Toiletpaper.
- My god, what wonders nature sometime bring us. Fingrar lite på barken. Mjukt och skönt, mjukt och skönt...
Jag är fan mer imponerad av min fotokonst när jag inte ser hur fan kortet blev ändå. Detta kan bli lyckat!
Har alla en dröm?
Emma, Therese och jag har tagit steget. Vi har blivit äkta vänner, for life. Vi bytte inte telefonnummer, vi såg inte ett stjärnfall ihop utan detta är så mycket större.
Vi tvekade en stund, såg varandra djupt i ögonen och tillslut så... addade vi varandra på Facebook.
Ett ord... mäktigt.
Emma och Therese har varit som två stycken inspirationskällor till mitt skrivande. Dom är också legender för dom introduserade en ny rörelse som är mycket främmande för mig.
Den heter, 'the gaypunch'. 'Yes' tecknet i all ära men 'the gaypunch' kommer bli en hit. Så fort jag fick höra ordet och förklaringen så gick jag givetvis ner på knä och frågade:
- är jag värdig nog att själv få använda... the gaypunch?!
- ... Dom ser på varandra, jag blir lite nervös.
- Ja Martin, vi tillåter dig att använda... the gaypunch. Dom dubbar härmed mig till, gaypuncher No 3.
(Ett eget inlägg följer givetvis the gaypunch.)
Nyårsaftonen som är på tok för överskattat i mina ögon, blev mycket lyckad. Jag tokdansade när Benny Bojan började lira, han var väl över förväntan faktiskt. Sjukt najs!
Jag har också berättat för dom båda tjejerna om dom 18 månaderna jag var 14 år gammal. Dom vill att det ska bli en film av det, vem vet vad som händer i framtiden. Jag visade några youtube klipp för Emma utan ljud, och hon skrattade.
Detta sporrar mig att fortsätta!
Tack Emma och Therese för förnyad inspiration! Inget ont kommer någonsin korsa er väg!
Och så givetvis önskar jag, Floda och Olof er alla ett gott nytt år! Detta kommer minst sagt bli ett mycket intressant resa!
It's äting me alive!
Why oh, the fucking why kan jag inte lägga in bilder här för? Det känns lite trist faktiskt. Sen är det en annan sak som har börjat äta upp mig lite.
Jag kan inte släppa tanken om att jag inte tog med mig min mobilkamera. Då kunde jag ju gjort filmer och lagt in här. Kan någon barmhärtig själ säga att det ordnar sig ändå?
Tack...
