Dykkurs på Koh Tao.
- Men alltså fatta hur långt ner man är ibland!?
- Ehh, ja...
- Och så börjar nåt krångla va?! Vem fan hjälper än då?
- Ingen. Då dör man ju, det är ju det som är grejen.
- Martin... helt fel svar just nu. >>Nils stirrar in i väggen.>>
”Mentalt bör du vara mogen, har gott omdöme och tillräckligt självdisciplin för att följa regler.”
Uttdrag ur dykboken vi håller på att läsa.
Jag och Nils prövade genast köra doggystyle med lufttuber under vattnet. Vi slet loss varandras luftregulatorer och fick skäll av James, våran australienske guide. Själv ser jag oss om en månad långt under vattenytan, helt själva. Sen svimmar Nils för han har problem med sina lock för öronen. Mmm, det är äventyr…
Från vänster, Anette, Johan, Nils, Martin och Jesper. Påväg mot första dyket.
Johan har en egen blogg där han bland annat skrev om dagens dyk. Klicka här för att komma dit.
Mitt misslyckade ragg.
Det bästa när man är på semester är att man träffar så mycket folk. För unga virila män som mig och Nils är tjejer en stor prioritet. Tyvärr har det inte gått så bra som jag trodde det skulle gå. Satt och pratade med en jättesöt norsk flicka här om kvällen.
Vi kom bort lite ifrån festen. Mörkt, mysigt och precis lagom varmt. Allas skratt ifrån baren ekade i bakgrunden. Nästan lite för upplagt faktiskt. Martin the womanizer lägger väl till en stöt? Eller? Eller hur? Bara en liten touch. Vad som helst. Men... nej, Martin, the Retard gör fuck all och går tillbaka till festen. Den manliga rasen vrider sig i vemod. Varför gör Martin så här?
Sen som vanligt när du vaknar dagen efter börjar man kalkylera om vad som gick rätt och vad som gick snett. Sen är du ju aldrig speciellt sådär jättekritisk emot dig själv som kille. Du slätar lätt över saker. Berättade hela händelseförloppet för Nils. Nils kritik var dock lite annorlunda.
- Ja... sen gick vi tillbaka till festen. Vet inte varför riktigt. Lite synd. >>Nils sitter bara och gapar.>>
- Va FAN Martin. Jag trodde du var skillad fortfarande ju!!
- Jaja, så farligt var det inte.
- Du hade ju för fan öppet mål!!! ÖPPET MÅL MARTIN!
- Äh, nu överdriver du.
- En annan svensk tjej går förbi och säger att visst är han rolig! Martin är så jävla rolig, jag tycker han är så rolig!
- Ja ehh... jo det hände ju.
- HON TAR PÅ DIG OCH DU FATTAR FORTFARANDE INTE!!!
- Jo... hehe. Ehh. Kanske man borde märkt.
- Okej, se det som en engelsk fotbolls kommentator. >>Nils berättar teknik skruvas upp till max. Armar och fötter åt precis varenda håll.>>
And here we have Martin. He's gonna make penalty shot and it's an open goal. Yes, it's no one there he just have to touch the ball and he scores. An infant could even make this shot. And he closes up to the ball, he's giving it all he's got. AND HE FALLS BEFORE HE EVEN REACHES THE BALL!!! JESUS CHRIST WHAT IS HE DOING? HE'S JUST ROLLING AROUND IN THE DIRT!!! STAND UP AND DO SOMETHING? WHY IS HE DOING THIS?! HE'S UP, HE'S U... AND HE FALLS DOWN AGAIN!! PLEASE DEAR GOD CUT OF HIS PENIS OR SOMETHING FOR HE IS NOT WORTHY OF BEING CALLED A MAN ANYMORE!!
Stunderna innan Martins smärtsamma missar...
Sjönk i min backpacker skala.
Vi blev lurade på så fruktansvärt mycket pengar i Bangkok. Ett tips till alla som ska till Thailand. Köp inga boende paket det första ni gör i Bangkok. Bara gör inte det.
Det här är här inte äventyr. Vi ligger nu också på 0 i skalan om att vara en bra backpacker. Så fruktansvärt pinsamt. Efter Australien låg ju jag på typ 4 av 5. Nu ba 0. Skit också. Nils skrev mera om sveket minigrisen gjorde.
Köp endast en buss/tåg/båt biljett av dom och se till så ni kommer tidigt till första destinationen. Åk sen runt med en taxi till olika ställen och fråga om priser. Vi betalar nu istället kanske fyra eller fem gånger så mycket för första rummet vi fick.
Ringde till killen som lurade oss idag och skällde lite. Han sa att nästa ställe ska vara mycket finare. Kallade han minigris mitt i allt. Blev ganska arg på honom. Jävla minigris. Funderar på att åka tillbaka till det där stället och nypa han så hårt i kinderna va. Kanske göra något äg. Hmm... Köra över han med en Tuk-Tuk. Undrar vad det skulle kosta? Ska fan göra en lista.
Lista på saker som jag vill göra mot Dan (en minigris):
* Punka hans cykel.
* Sparka han på pungen.
*Kidnappa han och släppa av han i nån tråkig jävla svensk förort. Typ Edshult eller nåt.
* Tvinga han lyssna på Per Gessle.
* Kissa i hans skor.
* Snitta loss hans kinder och göra Pad Thai av dom.
* Myla han i snö. (Hemma hos mig heter det myla.)
* Knyta fast minigrisen på en säng. Sen betala en ful fet ladyboy att våldta honom samtidigt som han har ett par hörlurar med låten hej hej monica på repeat i 12 timmar.
* Dra ner hans byxor på ett torg.
Jävla minigris. Jag hatar dig. Ska komma på så många fler saker va. Vänta du bara...
Videoklipp ifrån Bangkok.
Virus.
Jag gillar min blogg.
Ett filmklipp om Bangkok är också snart klart. Ser fram emot att lägga upp dessa klipp här!
Han dog.
Att vi lyckades göra av med mer pengar en festkväll i Bangkok än vad jag någonsin gjort i Sverige. Det frågade vi oss båda två imorse.
- Men kul hade vi i alla fall!
- Jep!
På flygplatsen i Wien ville dom ge oss pengar för att ta ett annat flyg. Nils skrev om detta lyckliga ögoblick då vi blev 600 euro rikare. Klicka här för att komma dit.
Bangkok är annars så som jag misstänkte det skulle vara. Rörigt. Rörigt och en fruktansvärt massa försäljare. Vid bor på den ökända gatan Khao san Road vars egenskap är att multiplicera jobbigheten hos försäljare med gånger 1000.
Det första som sker när vi kliver ut ifrån hotellet är två Tuk-Tuk förare som tar tag i båda armarna.
- Tuk-Tuk? >>Ena armen.>>
- No thank yo... >>En kille till dyker upp från fan ingenstans och sliter tag i andra.>>
- YES! Tuk-Tuk?!
- No. I want food.
- Me take you food.
- No I want to walk.
- No walk! Tuk-Tuk!
- Herregud.
- That mean yes?!
- No. Me food. No Tuk... >>Ytterligare en kille dyker upp och sätter på mig ett par
solglasögon.>>
- Handsome man! Very nice on you! Only 200 baht!!
- Men va fan. >>Bokstavligen brottar mig ifrån tre man i hopp om att ingen
plockat fickorna.>>
Men hur lyckas man slösa bort så mycket pengar på en natt så som vi gjorde? Säg ordet Maui Thai 5 ggr skitfort samtidigt som du är kung på bardisken.
Tuk-Tuk all the way till en riktig fet Muai Thai arena. Våran första kväll på resan, ölet hade redan börjat göra sin verkan. Det fanns tre olika biljetter men för oss bara ett alternativ.
- RINGSIDE!!! WOOHOO!!! >>Smack! High five och 4000 baht fattigare...>>
Hela arenan bara kokade. Pengar flödade fritt emellan olika bookies och gamblers, det såg ut som ett blodigt wall street. Ibland var det nästan mer slagsmål uppe på läktarna än inne i ringen.
Man skrek i takt som dom riktigt rena slagen gick in. Blodet sprutade och två unga svenskar skrek bara mer och mer. Jag gick och pissade. Kliver ut ifrån toaletterna och ser fyra man komma springandes med en bår. En kille dog inne i ringen.
Nils berättar om en spark som träffade något fruktansvärt rätt i skallen och så game over. Bokstavligen talat. Ingen fick liv i honom och dom drog honom ut ur ifrån ringen samtidigt som den andra fightern skrek emot en kokande
publik.
Snacka om upplevelse.
Varje gång vi åker Tuk-Tuk försöker vi få till ett race mot andra Tuk-Tuks. Nils dock är lite nervös.
- Du... jag har vält med motorcykel va? Jag vet hur ont det gö...
- FASTER FASTER HE'S GAINING ON US!!! HERE TAKE MORE MONEY. IF WE WIN YOU GET 1000 BAHT!!!
Första natten i Bangkok var en sån fruktansvärd glädjeorgasm. Nu är det bara 6 månader till av detta liv.
Nils egenskaper
Upptäckt någonting jag inte visste om Nils. Han lider av enorma lock för öronen när han flyger. Killen köpte fem paket tuggummin innan planet lyfte.
- Och tro fan inte att jag bjuder på dom här va?! Det gör så jävla ont!!
Sen vid varje lyft eller landning trycker han in ett helt paket i käften och gör olika moves för att underlätta trycket.
- Landa då för fan!! >>Rinner tuggummivätska nerför hela halsen.>>
Bangcock
Shoo! Vi har kommit fram till Bangkok. Vi skriver inläggen på min bärbara dator på
hotellrummet för att publicera här sen.
Så Nils blir först ut med ett längre inlägg. Nu ska vi åka Tuk-Tuk hela dagen!
Jag sammanfattar resa hittills med ett ord.
Skrikskratt.
Inte Thailand.
Hej alla två läsare. Än en gång är det här inte Martin som skriver, utan hans hjälp-mig-jag-får-blogg-abstinens assistent och tillika storebror.
Nu kanske ni har fått för er att Martin och Nils är i Thailand, men det stämmer inte. Är ni nyfikna på precis hur dåligt lokalsinne dom verkar ha, ta en titt på världskartan. Neråt Asien till finns en rosa liten plupp, där är Thailand. Martin och Nils drabbades av vad dom beskriver som 'äventyr' och andra säger är 'dålig planering'.
Detaljer är svåra att få ur min lille bror i större utsträckning.
Om jag till exempel ställer en fråga, "Martin, vad har hänt?" så svarar han omedelbart med en beskrivning av vad som händer precis då, i det här fallet; "Jag är på ett lyxhotell i Wien. Fick 300 Euro i kontanter. Shoo!"
Wien är inte i Thailand. Wien är i Österrike. Österrike är i Europa.
Martin och Nils har rest i precis en(1) dag och missat sitt resmål med ungefär 8500 kilometer(!).
Av någon underlig anledning hamnade dom i Wien, på ett lyxhotell, och fick 300 Euro var i cash från gud-vet-var. Misstänker att deras flygbolag helt enkelt drabbats av två små svenska hyperaktiva backpackers, genomlidit deras oändliga entusiasm/förvåning/"äventyr" vid någon informationsdisk och helt enkelt utropat;
"We give up! Here, take money, go to billion-star hotel. That okay?"
"No."
"What?"
"No, we get to take picture of this."
"Why?"
"For my blogg!"
Hm... här kommer ett sms. Dom fick faktiskt pengar för att sova en natt på ett hotell, jag antar för att dom irriterat tillräckligt med flygvärdinnor för en dag och helt enkelt portats från att flyga i ett dygn. Nu är det Frankfurt som gäller, sen ett flyg till Thailand.
Välkomna tillbaka imorgon. Med stor sannolikhet träffas vi igen och jag får förklara varför min lillebror och hans Göteborgare hamnat i Ulan Bator eller nåt.
Det får räcka med åtta timmar bild. Nu är den borta igen ;)
Mitt sista inlägg i Sverige.
Till Magnus egna forum och tråden.
Man måste vara medlem för att se det tyvärr. Blev ganska långt faktiskt. Tror inte heller han ogillade det. Fick ställa en och annan fråga jag är nyfiken på när det gäller människor som kommit en bit.
Så är det.
Grrrllgllllrrr.... imorgon är vi äntligen där Nils!!!
Ja, jag har gått ner på knä två gånger innan jag publicerar detta.
Vad hände på Aftonbladet egentligen?
- Oj, är det någon som fyller år eller?
- Nej då. Vi slog väl något rekord.
- Olle... va?
- Ja, ibland så sitter vi kanske och fikar lite. Sen ställer sig chefen upp och säger att vi slog ett rekord..
- Och då applåderar alla?
- Ja, ungefär.
Mitt huvud börjar snurra. Olle ser att mitt huvud börjar snurra.
- Så...
- Ja, kanske inte exakt så. >>Olle ser precis vad jag ska säga.>>
- Så helt plötsligt ställer sig någon upp och ba. HEJ ALLIHOPA JAG SLOG NYTT BLOGGREKORD!!! WOOHOO! Sen springer killen runt och gör high five med hela kontoret? >>Armar åt alla håll samtidigt.>>
- ... >>Olle ser smått oroligt på en mycket excentrisk ung man.>>
- Olle, säg att det är så Olle!!
- Nej Martin. Inte så som du beskriver det.
- Jo Olle. I min värld är det precis så som jag beskrev det.
Filmklipp: Människor faller överbord.
Vet att detta råmaterial idag används som utbildningsvideo.
Varför går folk på Ayers Rock?
Sen kom den vita mannen. Såg stenen och tänkte ba WOW varför tar vi inte bara och SPIKAR I SPIKAR UPPFÖR HELA SKITEN OCH LÅTER SEN FOLK KLÄTTRA PÅ DEN!!!
Sen bajsar vi ner på aboriginerna med vårat skratt och säger fan vilken fin utsikt! Här har vi verkligen åstadkommit något!!
Här har vi ett folk som låter platsen i sig vara helig. En religion som inte tar alla ägodelar ifrån folket eller reser upp till exempel kyrkor. Kan vi respektera det idag då?
Neeeeeeeeeeeeeeej, givetvis inte. Idag när man kommer till Ayers Rock har man ett kulturcenter där det står riktiga Aboriginer och ber oss att inte klättra på den. Haha, säger vi turister och springer upp och nerför hela dagarna och tycker det är hur kul som helst.
Okej, jag erkänner att jag kanske nu inte var exemplarisk själv. Jag hade som mål att olla Ayers Rock och gjorde det. Men detta EFTER att faktiskt fråga en Aboriginier om lov.
- Oh holy Aboriginal. >>Går ner på knä och ser ner mot marken.>>
- Yes my son.
- May I put the tip of my penis on your sacred rock?
- What?
- May I whip out my knob and touch your rock with it. Just a little bit. This has been my goal since a small child. Today is a great day for I can now become... a man.
- Hmm...
- ... >>Ser upp emot mannen ifrån min knäböjda position.>>
- Yes. You have my permission young one. >>Lägger sin hand på min hjässa. Åh, detta ögonblick, detta stora ögonblick i mitt liv!>> I see great power in you...
Har hittat en schysst resekarta.
Men en länkning kan man göra sen klicka runt. Här är kartan.
3 dagar kvar...
3 dagar kvar tills vi flyger. Vi landar klockan 14:20 i Bangkok, styr upp lite boende, skriker på hotellrummet, går ut o fixar lite mat och beställer in en bärs.
Efter att vi sänkt biran ska vi bara sitta och ta in känslan. Känslan av frihet, känslan av att lyckats ta sig dit. Jag ska då påminna Nils om någonting jag måste påminna oss varje dag.
Det här är den bästa tiden i våra liv. Det är fanimig bättre än när man var 13.
Nils har nu också en egen blogg. http://nilsjohansson.blogg.se/
Ska fixa upp en bild på han på högersidan här så man enkelt kan klicka sig emellan. Varför kan inte tiden bara gå lite snabbare? Jag vill åka nu.
Dagens sms.
Utdrag ifrån Nils reseguidebok.
Videobloggarnas videoblogg.
Min enda kärlek i livet...
Längst inne i affären så såg jag någonting lite annorlunda. En kille vars enda ord han kunde var dude började ropa efter mig.
Jag hörde ingenting. Stod bara helt stilla och blev kär...
- Duuuuuuuude! That is so you dude!
- Take a picture of me... I'm in love.
En eldriven longboard... Detta är det första jag ska köpa när jag väl har ett eget hem.
Lackar på videobloggen.
Mötet med Broströms.
Den absolut intressantaste punkten på hela manskapskonferensen var givetvis Maerskaffären. För er som nu inte är insatta. Mitt rederi Broströms kommer snart bli ett dotterbolag till världens största rederi, AP Möller Maersk.
Maersk är danskt och Maersk är bokstavligen talat Danmarks halva BNP. Vill man läsa en artikel i ämnet klickar man här.
Det som nu är mest intressant är hur fruktansvärt lite precis alla vet om saken. Det kvittade vem jag frågade. Kändes som ju viktigare personen var ju mindre visste den. Men då under den andra dagen av konferensen så skulle vi få träffa två människor som vet allt. De två människor som har mest att säga till om inom detta bolag.
Creme de la creme av Broströms. Grabbarna boys som bossar på. The Slipsers helt enkelt.
Så här såg montern där Broströms vision lades fram.
Jag vet nu lite mera om vad som kan hända ifall man nämner riktiga namn i just en blogg. Har faktiskt ansökt pengar om att få denna blogg registrerad och granskad så att jag skyddas bättre av yttrandefrihetslagen.
Sedan är det väl kanske inte mitt smartaste drag att nämna The Slipsers vid deras riktiga namn. Speciellt inte efter att nu också ha träffat dom.
Tillbaka till saken. Först gav Flanders Breijer ett perspektiv på hur marknaden som berör vår bransch ser ut. Det Flanders rör här är ämnen som styr hela världen. Han ger ett perspektiv på hela världens energihandel.
Hur jävla lätt är det att göra framför människor som inte har någon akademisk utbildning? Denna fråga skulle jag ställt mig om jag vad han.
Han lyckades på ett väldigt bra sätt faktiskt.
Sen kom Lennie Strilmundsson och gav en överskådlig bild av vad Broströms idag är för något. Tillslut kom han till det alla spänt väntade på. Vad händer nu när Maersk ska börja köpa aktier?
Givetvis visste han ingenting mera än det som sagts. Det framgick inte många konkreta nya nyheter, men det framgick någonting annat sett ur mitt eget perspektiv efter denna presentation.
För det första så frågar jag varför vill man att ett annat företag ska komma in och köpa fullständigt alla aktier? Varför över huvud taget har du tagit beslutet att göra oss till dotterbolag?
Lille matrosen ser upp mot sin VD. Klyftan emellan oss är som Mount Everest. The Slipsers här kan egentligen bara knäppa med fingrarna och så vips är Martin arbetslös.
Själv sitter jag och njuter. Vad härligt att kunna få ställa lite frågor. Tänk om jag skulle kunna få ut någon liten groda här va? Spänningen är olidlig.
Hehe, ser nu framför mig alla viktiga människor som fortsätter läsa. Måste bara sitta och njuta lite.
5 min passerar... Knäcker fingarna.
Svaren som kommer ifrån The Slipsers är att de endast helt och hållet ser det som positivt. Det är ju skitbra att dom köper upp alla våra aktier är budskapet. Jag försöker nu se det hela ur ett större perspektiv. Framför mig har jag två människor med otroligt mycket ansvar.
Dom har fattat ett enormt beslut som kommer förändra hela vårat företag. Men jag ser på den första presentationen. Jag vill förstå den bilden de har gett oss, jag vill förstå varför detta beslut har fattats.
Om detta går bra. Om samarbetet med Maersk går bra så kommer vi tillsammans säkert bli hur stora som helst inom tankfartygsvärlden.
Men faktumet kvarstår att Maersk faktiskt har 100 % av våra aktier. Jag säger att om Maersk vill så kan dom ta bort Broströms helt och hållet. Dom kan måla om alla båtar och byta ut samtliga anställda.
- Ja det kan dom. >>Strilmundsson svarar.>>
Då hänger det alltså på Maersks egna moral och hur Broströms sköter sin del av shippingen. Först och främst måste vi inom Broströms nu kontenuerligt prestera och visa att det inte finns en enda anledning till varför de skulle vilja ta bort oss.
Det är sjömännen och kontorets jobb. Det är mitt jobb.
Men sedan hänger det nu också på personliga relationer mellan Broströms och Maersk. Det hänger alltså på The Slipsers här att när dom festar ihop med danskarna. Att det festas hårt och att dom festar rätt. Det hänger på dom att Danskarna ska gilla oss.
Det är nu alltså Flanders och Lennies jobb att knyta slipsen runt huvudet och bjuda på finöl. Vilket jobb... Om ni någonsin tröttnar så ring mig.
Jag väljer att ställa mig positiv till hela affären. Jag tror på The Slipsers. Ställer sedan ytterligare en fråga. Nyckelfrågan till ett argument dom säkert i framtiden kommer använda mera.
- Under hur lång tid innan affären diskuterade ni med Maersk om hur fördelningen av rederierna skulle se ut?
Strilmundsson förklarar om att man får inte diskutera för mycket sådant innan affären är klar. Enligt konkurrenslagar inom affärsvärlden så får man inte lämna ut uppgifter om båtar och strategier hur som helst.
Här ser jag vad dom ska köra vidare med. Mitt beslut att ställa mig positiv till affären får mig att börja intresseras av denna förklaring. Jag ser idag att hela diskussionen om Maerskaffären präglas ju av hur lite dom faktiskt vet.
Varför inte bara fortsätta att säga att det är enligt dessa konkurrenslagar som ni inte vet något? Därför börjar jag hinta lite.
- Men det där var ju faktiskt väldigt intressant. >>Ögonkontakt, väntar någon sekund, lutar huvudet en aning neråt men håller blicken fast. Jag ser nyfiken ut helt enkelt.>>
- Hur menar du? >>Ser mig djupt i ögonen. Nu får du allt förklara mer Martin.>>
- Så det är därför ni enligt dessa europeiska lagar ni inte idag diskuterar mera med Maersk? >>Varsågoda grabbar, ni är smarta, ni fattar grejen här. Visa nu vad ni går för.>>
Strilmundsson började nästan byta ämne men Flanders förstod hinten direkt. Flanders ställer sig genast upp, håller med och pekar med hela armen emot mig. Sedan tar han två steg emot Strilmundsson och avbryter. Flanders kör på lagkortet hela vägen här.
Flanders ger en mera målande förklaring om lagar och att dessa lagar gör så att vi inte kunnat diskutera så mycket. Flanders pratar på och jag är superintresserad. Vi klickade lite där tror jag.
Så om ett meddelande till båtar om att det är enligt lag som dom vet så lite dyker upp. Då vet ni vart det kommer ifrån.
Kör hårt The Slipsers. Vi kommer säkert träffas någon mer gång.
I was there.
Katarina Sjöfartsklubb
prick. Tydligen så är killen en Operasångare. Gillar att träffa människor med lite udda mål i livet.- Jaså, va kul! Men då måste du ta sånglektioner.
- Ehh... va?
- Vänta lite. >>Rasmus sätter sig i en mera "lyssnade" ställning.>> Säg aaaaaahhhh fast med en sångande klang.
- Vilken fyllig röst du har Rasmus.
- Tja, har ju sysslat med det i ett par år nu. >>Drar handen genom sin kaluffs.>> Kom igen nu. Säg ah.
- Herregud. Okej. Aaaaaahhhhhh... >>Känner mig lagom fånig men Rasmus fokuserar som ba fan.>>
- Japp, ett skrap. Ska du stå på scen och prata mycket kommer du tillslut få ärrbildningar på stämbanden.
- Va? Det här var nytt. Vad gör man åt det?
- Hör av dig till mig innan du ska börja så löser vi det där.
Så nu ska jag få hjälp av en operasångare att styra upp rösten. Skriver också det här inlägget för att göra lite reklam för klubben. Lovade att göra det. Den ligger precis bredvid sjöfartshotellet i Stockholm. Ibland så brukar Rasmus sjunga lite
framför gubbarna på stället.
Jag vill se 50 sjömän sitta och lyssna på en Operasångare. Det hade varit hysteriskt roligt.
Klicka här eller på bilderna för att komma dit.
En anledning att ta sig dit kan ju vara o se ifall du har ett skrap på rösten. Rasmus kanske hjälper dig också!
7 dagar kvar...
Kommer skriva om dessa dagar givetvis.
Sitter nu på tåget påväg mot Nässjö igen. Drar till Linköping imorrn för att träffa lite folk och styra med det sista innan resan.
Har också träffat Nils en snabbis. Han jag reser till Asien med. Vi filmade lite snack om reseprogrammet vi nu ska göra. Ska fixa ihop ett videoklipp ikväll hade jag tänkt.
Ska också börja skriva för Aftonbladet på deras Globber blogg under resan. Den bloggen hittar ni här.
Idag är det 7 dagar kvar till resan i Asien. Kommer inte bli annat än succe.
Tillsammans ska vi sprida så mycket glädje.
VM i dom psykedeliska ögonen
Ett klipp ifrån tiden innan jag visste ett smack om photoshop. Tog kort hela vägen tillbaka men valde att inte använda de flesta.
Påväg mot Göteborg.
Skit också...
Mitt möte med Aftonbladet.
Tills konduktören slår mig i huvudet med hennes biljettapparat.
- Din... biljett, tack.
- Hehe... förlåt. Förlåt allihopa. >>Vinkar lite lätt mot alla arga ansikten runtom i vagnen.>>
Pinsamt...
Funderar på om jag ska ställa till med en scen inne på Aftonbladet. Seriöst faktiskt börja berätta historier och hoppa upp på stolar och bord. Fast ja... Att göra det just där kanske inte är rätt. Känns som att Aftonbladet sett the likes of me ett par gånger innan.
Ringer Hanna på T-centralen. Nu avslöjar jag min plan.
- Japp, ska hitta rätt låt på Ipoden tills när jag går in på Aftonbladet.
- Varför Martin? >>Hanna försöker se min logik emellanåt. Hon tycker det är svårt.>>
- För att allting måste kännas rätt. Allting måste vara som en... musikvideo.
- Martin... ring mig sen. Du är för sjuk i huvet just nu.
Allting måste kännas som en musikvideo när jag kliver in på Aftonbladet. Det är ju stort det här. Hittar låten Directions med Josh Rouse. Mmm, allting känns rätt, allting känns bra. Går igenom Globen City shoppingcenter med bestämda steg.
Har skitmycket bagage hängandes på mig. Ser tidningens logga på en dörr. Det är en hiss upp till receptionen. Mmm, jag är bjuden, jag ska faktiskt träffa någon här.
Kliver ut ifrån hissen. Livet är helt underbart, dörren öppnas självmant av receptionisten när jag närmar mig. Ett kontorslandskap öppnar upp sig. I'm in, I'm here. Det går nästan för mig.
Står och ser ut mot golvet, musiken pumpar, en tår rinner ner för min kind, fattar inte att jag egentligen inte hör ett piss, allting är ett sånt moment. Och ja... allting känns som en musikvideo. Allting är bara så rätt.
- ÖJ!! PUCKO!!!
Tills receptionisten flippar på mig.
Skriver in mig på en dator. Frågan vilket företag jag kommer ifrån dyker upp. Skriver in BÅT med stora bokstäver.
- Ska träffa Olle Kvarnsmyr.
- Han kommer ner om en stund.
Får vänta någon minut innan han kommer ner. Ser ut över alla som jobbar där. Alla ser rätt tråkiga ut faktiskt, mycket grått, mycket slips. Försöker hälsa på någon när de går förbi, får inget svar bara en blick.
Olle däremot var en riktig färgklick på stället. Killen hade allt annat än kostym på sig. Typ Converse skor och en väldigt bekväm cool outfit. Såg ut som han gick omkring och bara myste hela tiden. Sade det till han lite senare.
- Tjena Martin!!
- Men tjena Olle.
Vi klickade direkt. Yes.
Precis i början var jag fortfarande i någon form av chocktillstånd. Slet upp kameran och filmade lite medans Olle berättade vad alla områden var för något. Gick och hämtade en kaffe. Berättade för Olle att jag aldrig sett något liknande i hela mitt liv. Jag har faktiskt aldrig sett ett kontorslandskap förut.
Det var precis som på film. Det var så mycket nytt för mig.
Det enda kortet jag tog. Ville ju inte flippa med en kamera hela tiden.
"Jag har inte varit arg sedan 1987."
Olle Kvarnsmyr
Fick en massa tips om hur jag ska fortsätta. Olle är en mycket intressant person, önskar jag fick mera tid att prata om honom någon gång. Han är en mycket lycklig människa. Vi båda poängterade vikten av att kunna leva livet fullt ut varje dag. Att vara lycklig och se allting ifrån en positivt perspektiv.
Vi delar nog väldigt många livsfilosofier skulle jag tro.
Vi glömde också fullständigt bort att jag skulle få en groda att ha med mig på resan. Får la maila och fråga om den.
Vet heller inte vad som ska hända med det vi diskuterade om. Olle tog lite antecknigar emellanåt, samtalet flöt på väldigt bra hela tiden. Tillslut ringde det i hans telefon och vi fick avsluta intervjun. Frågade ifall vi ska träffas igen när jag kommer tillbaka ifrån Asien.
- Givetvis Martin.
- Coolt.
Imorrn ska jag till Aftonbladet.
Givetvis kommer alla älska det och på förstasidan på måndag ser ni en idiot ståendes på ett bord inne i fikarummet.
Typ...
Pappa vill att jag ska leka.
- Ska du vara med och leka lite med barnen?
- Nej.
- Men lite kan du väl vara med! Barn gillar ju dig.
- Och jag gillar inte barn. Inte just nu i alla fall.
- Jaja, okej då. Vi kommer vara här runtikring huset. Ångrar du dig är det bara att öppna dörren.
- Mmmhm...
Pappa blir lite ledsen över sin sons totalt osociala humör. Två timmar passerar av absolut ingenting. Hittar lite infrusen kebabpizza, känns som om jag precis hittat en liten skatt. Värmer pizzan och tänker, det här är en av de bästa dagarna i mitt liv. Tills det knackar på fönstret. Det är ett... barn. Öppnar bakdörren.
- Heeeeeeeeeeee>>döööööööööööö>>eeeeeeeeej vill du leka med oss? >>Pappa står lite längre bort. Givetvis överlycklig att ett av barnen hittade mig.>>
Micron börjar pipa. Pizzan är färdig.
- Vänta... ska bara hämta en sak. >>Går och hämtar pizzan. Ställer mig och äter en slice framför ansiktet på snorisen.>> Nej.
- Snääääääääää>>dööööööööööööö>>lla?
- Gå och dö.
- Va?
- Spring dit bort... >>Pekar ut mot skogen.>>
- Okej!!!! Letar du då eller?!! HALLÅ ALLIHOPA VI SKA LEKA KURRAGÖMMA!!! >>Ger järnet rätt i skogen. Alla skitungar följer efter.>>
Förlåt pappa, visste inte riktigt vad jag gav dig in på där. Stod ju barfota i mjukisar. Kan ju inte springa efter en massa kräkbäbisar barfota?
En av de 5 gånger jag var nära på att dö.
Hela grejen är egentligen så idiotiskt det bara kan bli. Du sätts ihop med nio andra totala främlingar och hyr en megajeep. Åker sen till till världens största sandö där ingen mobilkontakt existerar och vart du än är så finns det livsfarliga djur.
Här ska vi också campa.
Förutom hajar, spindlar, ormar, kackerlackor, jätteödlor, maneter och ja... dödliga växter. Så fanns det vildhundar. Dingos. Dessa hundar är jättesöta och givetvis, jättefarliga.
Men bara farliga om man gick omkring ensam gärna också mitt i natten. Givetvis undvek man ju detta hela tiden fram tills att vi började konsumera alkohol. Jättemycket alkohol.
Klockan är mitt i natten, det är djungel, vi är på en campingplats, jag ligger i tältet... jag blir kissnödig. Vad gör Martin då?
Hmm...
Kliver upp, drar upp blixtlåset, går ut och vandrar bortåt en cirka 30 meter ifrån tälten och kissar. Går nu helt ensam tillbaka iförd endast kalsonger och flip flops i ett område fyllt av spindlar, ödlor, fladdermöss och ormar. Har under dagen sett alla dessa djur omkring mig. Men när man är full, då är man också odödlig (eller bara rent av dum i huvet...)!
Tills jag kommer fram till tältet igen. Ser då en massa ögon börja lysa upp. Är ca 10 meter ifrån tältet, står i kallsonger och blir omringad av Dingos.
- Woopifucking doo... >>Viskar jag för mig själv och vevar lite med fingret.>>
Minns guiden som förklarade lite om alla djuren innan vi kom hit. En sån där riktig Rambo som älskade att berätta sanningen över allt annat.
- Dingos... >>Konstpaus.>> Dingos are not dangerous if you walk in groups. But if you.. EVER, >>Fingret upp!>> walk somewhere alone. They will instantly see you an...
- So you die?
- A HORRIBLE HORRIBLE DEATH!!! THEY WILL FUCKING EAT YOU... >>Andas tungt, armar åt alla håll. Snart kommer punchline.>> ALIIIIIIVEEEEEEE!!!!! >>Salivsprut cirka femton meter. Tack guide för denna livliga demonstration>>
Står blixtstill. Tydligen ska du stå still. Börja springa och Dingos vill leka. Hmm, börjar ifrågasätta hela min resa just nu. Visst vill man ha äventyr, men inte i kalsonger och flip flops. Hundarna är mellan 15 och 25 meter ifrån mig. Kan se minst sex stycken.
Annars är det också en väldigt vacker kväll. Fullmånens strålar sipprar igenom trädkronorna. Det är en varmt och syrsorna spelar sin bästa musik för mig. Kanske inte är en dålig kväll att dö på. Fast jag skulle gärna vilja leva lite till.
Killen jag snackar med syns på första bilden. Han håller såklart i en öl.
- Psst... >>Försöker få kontakt med min grupp i tältet.>> Pssst... dudes. Hey dudes!
- Mmmrrmmggll.... >>Konstiga ljud hörs inifrån tältet.>>
- Dudes! Dingos dudes. It's Dingos fucking everywhere!?
- Wh... what? >>Någon trött person svarar mig.>>
- It's Dingos everywhere, I'm naked and outsi... >>Det prasslar till någonstans. Bajsar nästan på mig.>>
- Is it the swedish guy?
- Yeah... Open the tent so I can make a run for it.
- What? Ehh, fuck no. you so stupid you went alone. You die out there man.
- Okey... that was not funny. >>Killen är full. Jättefull. Han mindes inte det här dagen efter. As.>>
- Sweden... pfft. I knew it, you're all the same. >>Vänder sig om och... somnar om.>>
- No... Psst. Dude! Come on dude, wake up. Do somethin... >>Prasslar till igen.>>
Stannar upp och lyssnar. Det prasslar överallt tycker jag. Är faktiskt riktigt rädd nu. Kan inte göra mycket annat än att stå still. Det känns som om jag står still i flera minuter, säkert var det väl bara några sekunder. Många tankar hinner passera på några sekunder.
Här måste man kalla på helikopter ifall det är allvarligt. Vi är långt borta från någon form av riktig hjälp. Fick samla till mig mod. Hade inte mycket alternativ.
Gav järnet helt enkelt. Kastar mig emot tältet, försöker hitta en dragkedja, givetvis har dessa supertält inte mera än tre dragkedjor innan du kommer in.
Det slutade ju inte direkt dagen efter när jag vaknade upp med kackerlackor i sovsäcken. Låg blickstill och bad aset till engelsman hjälpa mig. Han tyckte det istället var mera roligt att fullt ut börja prassla på min sovsäck.
Jag som trodde det var spindlar svimmade nästan.
Hela min resa till Australien var fylld med det här. Det var aldrig tråkigt och nu ska vi till Asien.... Roligt är bara förnamnet.
Vaccinerades för... fjärde gången?
- Okej, så hur är din relation till sprutor?
- Dålig...
- Jaha, okej men det här ska gå fort. Kavla upp ärmen nu så kan..
- Vänta lite... kan jag få ta en nypa frisk luft först?
- Okej?
Kliver up och drar upp ett fönster. Börjar hyperventilera, vill inte, skräcken för att bli stucken är svår. Vänder mig om och då står hon där och sprutar lite i luften med skiten.
- Åh herregud.
- Jaja, kom här nu så går det fort.
- Mmhmm... >>Sätter mig, kavlar upp ärmen.>>
- Nu sticks det...
- VÄNTA!!! >>Sticks!>>
- Färdigt!! >>Nöjd sjuksköterska.>>
- Det gjorde ont. Du är dålig.
- Vad säger du? Det gick ju jättefort!
- Nej... Det gjorde skitont. Hur många är det kvar?
- Fyra.
- VA?!! Va fan, hur mycket ska du ge mig egentligen?!
- Men du vet ju inte vart du ska.
- Nej men ändå! Åh... Fan då. Okej då, kör på med nästa.
- Du är verkligen rädd för sprutor du.
- Ja, det är ju skitäckligt. Sticka in saker UNDER huden liksom.
- Nu sticks det! >>Stick!>>
- AJ IGEN!!!
- Den kunde väl inte gjort ont?
- Jo...
- Vad jobbar du med förresten?
- Sjöman faktiskt.
- En sjöman som är rädd för sprutor?
- Ehh... >>Pinsam tystnad>> Ehh... >>Fan ska jag säga nu då?!>>
- Nu sticks det! >>Sticks!>>
- Gjorde det ont nu då?
- ... >>Ser bara på henne. Hon vet att jag nu har för mycket stolthet att svälja.>>
- NU STICKS DET!!! >>Nu gjorde det faktiskt ont också.>>
- OCH IGEN!!!! >>STICKS!! Fan gör hon? Nu försöker hon ju verkligen hugga sakerna i armen.>>
- Sådär ja. Du kan betala där nere. >>Verkligen skitnöjd med sig själv.>>
- Mmm... Tack. >>The blick of death.>>
This is the end...
The Broström Family Brand Websense Sailors! Del 1
Nu sker det som absolut inte får ske. Del 2
En efter en kollapsar nu sjömännen. Del 3
Kättingen börjar rassla till, ett moln av rost blossar upp där jag står. Gissar att ungefär fem schackel har kommit ner. Drar åt bromsen och hoppas på det bästa.
Motormannen nere i maskin har hört allting på radion och lyckats stänga av huvudmaskinen. Kättingen sträcks snabbt upp, båten börjar vrida på sig med en otrolig kraft, håller mig i och ser ankarkättingen sträcka upp sig framför oss.
Vi börjar sakta ner, ankaret draggar, land närmar sig. Det finns ingenting mer jag kan göra, vi får förlita oss på ödet.
Hela båten börjar sakta in. Ankaret har fått fäste, vi klarade det, vi lyckades rädda båten...
Ser mig omkring på landskapet, stolt ropar jag upp på radion att vi ligger till ankars, vi har inte gått på grund. Får inget svar, läget börjar bli riktigt allvarligt. Hur ska vi kunna få hit kaffe i tid?
JJ ropar på mig att komma dit. Hans kaffe är nu också slut och krafterna börjar sina. Men JJ har ytterligare ett ess i rockärmen, han räcker mig en lapp. Det är ett långt nummer på.
- Martin... Efter att ha sett mina skeppskamrater explodera 1997 så svor jag mig att det ska aldrig ske igen. Men jag är för svag för att kunna göra någonting. Ta det här... ring det här numret. Det är... >>JJ hostar till, krafterna är snart slut.>>
Hjälper upp honom så han sitter mera bekvämt.
- Vad är detta JJ? Vart går numret?
- Gevalia...
- Va?
- Geva... >>JJ suckar in och svimmar.>>
- JJ!!! James!!! Vakna James!! >>Försöker skaka liv i honom utan resultat.>>
Det här händer inte. Har JJ lämnat oss? Har han lämnat denna värld? Ser ner på en liten smutsig papperslapp. Ser på dessa siffror och tänker högt att det är vår sista chans.
Jag måste lämna JJ där han är. Springer in för att hitta en telefon. Börjar slå in siffrorna på satellittelefonen... signalerna går fram.
Behöver inte förklara lång tid innan en röst säger:
- Det är redan påväg. Du kan vara lugn, håll ut.
Klick!
Går omkring i båten som nu är helt spöklik. Det ligger sjömän utslagna överallt. Tillslut hör jag någonting komma emot oss...
Nils my man!!
Vi bara skriker rakt ut av glädje.
Ska försöka ta oss ifrån Thailand och till platser där det finns vågor. Hitta ett litet paradis och sedan lära oss surfa. En dröm vi pratat om i nu fyra år slår in.
Den 21 oktober flyger vi. Exakt hur länge vi ska vara borta vet vi inte riktigt. Så länge vi orkar har vi sagt. Minst 6 månader.
Den här bloggen kommer finnas kvar. Många historier kommer skapas. Nils ska också skaffa en blogg, vet inte vad den ska heta än bara.
Hela jag ryser.
Nils är den i mitten med en gul T-shirt under tröjan.
Fika, pula, knulla... is there a difference?
- Get out!! For real?! >>Den bästa nyheten på länge för Martin.>>
- Yeah, and before I really learned the meaning of the word it was truly strange.
- GAAAAAAAAAAAAAHAHAHAHAHAHA. >>Det här är redan mitt favorit ord på svenska. Herregud... sann lycka!>>
- Yeah, we had like a spanish teacher for a while. He took us around and showed us the school for a bit. We walked by a room and then I heard it for the first time.
Killen gestikulerar och börjar berätta en historia.
- And here we have the fikaroom. >>Spanskaläraren kör hårt på svengelskan.>>
- Excuse me?! The... fikaroom?
- Yeah. >>Helt avslappnad.>>
- Soooo.. ehh, what exactly do you do in there?
- Fika.
- Like... all the time?
- Yeah, we can take a fika later in there if you want?
- ... >>Att höra dessa ord emot sig på detta vis... Hysteriskt roligt.>>
- Yeah, maybe we all need a break for a while. Let's all go in there and fika!
- Yeah, hey Lisa!!! You wanna... FIKA!
- Yeah!
And that is still the best memory I have of this semester...
Jag dog av skratt. Killen använder det nu varje dag, varje gång det blir rast ställer han sig upp och säger att alla ska fika.
Ingen inspiration.
Ingen inspiration till blogg idag. Hänger med vänner jag inte kommer träffa igen på säkert 8 månader.
Gammalt inlägg om när det brann ombord.
Inlägg nummer 1001.
Hmm...
Kalle The Kung kommenterar.
Fest i Linköping.
073 646 05 86
Älskar fyllesms. Ju fler desto roligare. Gör allt för att krydda till tillvaron!!
Det bästa sms'et publiceras här givetvis.
Sverige ligger risigt till.
Sitter i bilen med farsan. Det är mörkt, en bil kommer emot oss.
- Meh... blända av då?! >>Bilen kommer närmre.>> BLÄNDA AV DÅ!!! >>Frenetiskt börjar pappa blinka tillbaka.>>MEN HALLÅ?!
Zwosch, bilen kör förbi.
- SÅG DU MARTIN!! SÅG DU!!! HAN BLÄNDADE INTE AV JU!!!!
Ja... vi är i sverige.
Vi kommer fram, kliver ut ur bilen. Hälsar på dom vi ska ta en kaffe hos. Genast dyker ett problem upp på tapeten.
- Alltså kolla här va?! Sopgubbarna är så lata va? Nu måste jag ställa sopcontainern här istället för här!! >>Börjar rycka och dra i en grön container.>> KOLLA VA? DET ÄR JU HELT SJUKT! HELT SJUKT SÄGER JAG!!
Ja... vi är i sverige.
Står i matkön. Glömmer sätta dit en sån där pinne som avgränsar våra varor på bandet. Tanten framför mig tar tag i en pinne.
SMACK! Arg blick.
- Ska det vara så svårt eller?!
Ja... vi är i Sverige.
Hemma hos min kära söta lilla mor. Hon öppnar kylskåpet.
- NEEEEEEEEEEEEJJ!!!
Antingen hörs tyska bombplan i avgrunden... eller.
- Vi glömde köpa mjölk. >>Sätter sig vid matbordet helt förtvivlad.>>
Ja... vi är i sverige.
En nära döden upplevelse.
Mamma tog inget kaffe vid 15. Skickade sms till min bror och beklagade mig över våran mors bristande rutiner.
"Stackars lilla Martin i paradiset."
Min mor gav som förslag att jag kan ju ringa mormor och morfar och träffa dom. Vilket ypperligt bra förslag! Ringer genast mormor.
Nu för att förklara en sak. Min mor och mormor kör fortfarand e på VHS band hemma. Dom brukar byta VHS band där dom har lite filmer på. Detta är ju en jättebra idé att byta lite va? Dock finns det en enda liten helig artikel här i världen som jag glömt bort vart den tagit vägen.
Under min gymnasietid i Visby så var det på den tiden då filmkameror var lite nytt. Det var den tiden då vi inte förstod att det som görs framför kameran faktiskt fastnar på bild. När vi för nu många många år sedan kom på att man kan lägga in ALLT råmaterial på VHS.
För stunden var det en skitbra idé. Denna VHS försvann spårlöst efter studenten. Detta har varit min heliga gral i snart ett decenium.
Signalerna går fram:
- Hej mormor!
- Hej Martin, vilket sammanträffande! Jag skulle precis kolla på en gammal svensk film jag fått av din mor.
- Jaha, vad trevligt. >>Säger hej då till morsan och går ut.>>
- Och gissa vem jag fick se då!? Jo en sjöman på hans skolfartyg! Dig Martin! Det är en gammal film ->>här spurtar jag allt vad jag orkar mot bilen>>- du har filmat ihop med några kompisar.
- Haha... >>Nervöst skratt.>> Jahaaaaaa, men guuuuuuud så trevligt. Men vet du vad?! Kan du inte sätta på kaffe eller nåt istället så kommer jag om. >>Vrider om nyckeln till bilen. Det är minst 20-25 min till mormor.>> 10 minuter, kanske mindre!!
- Men var inte du på mammas jobb nyss? Jag hinner se lite till, det verkar så trevligt alltin..
- NEJ!
- Va?
- Eller, ehh. Kan du inte bara >>svimma>> sätta på kaffet så kommer jag alldeles strax!! >>Tutan ekar säkert i telefonen>> Jag skyndar mig vettu. Inga problem. >>Håller för luren och skriker på kärringen framför att rappa på!!!>>
- Ja, okej då. Sätter på lite kaffe. Ta det lugnt bara så hörs vi snart.
- Jajamensan mormor. Värm lite bullar också, jag älskar ju dina bullar du vet!!! >>Köpa tid, köpa tid, köpa tid, handbromsladd, köpa tid, köpa tid, köpa tid.>>
- Ja, det ska jag göra Martin!
Klick!
- FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!!!! >>Bankar pannan i tutan och slår på ratten.>> Vad är oddsen för detta?!
Okej, för att sammanfatta paniken. Klockan är mellan 16 och 17. Det är rusningstrafik, det är vägarbete... det är Linköping move your fucking asses!!! Aldrig någonsin har jag brytit mot så många lagar samtidigt.
Försöker komma på någon slags logisk förklaring jag kan ha på lager ifall worst case scenario blir faktum. Men... det finns ingen logik i mitt liv. Speciellt inte när jag var 16-18 år. Mitt rykte står på spel.
Svetten yr, blinkersen svajar snabbt från höger och vänster. Folk tutar, jag pekar finger och kastar gamla parkeringslappar genom fönsterrutan.
Rödljus, plattan i botten, rödljus, plattan i botten, rödljus pla.. motorstopp.
- DET VAR VÄL SJÄLVASTE FAAAAAAAAAAAAAAAAAA >> startar igen>> ja. >>saliv överallt>>
Glider in förbi Ica affären. Gör en 180 graders sladd in på parkeringen. Dörren stängs, springer allt vad jag har emot mormor och morfar. Mitt liv passerar i framför mina ögon, hoppar över staketet och fullständigt bombar in dörren.
- HEJ MORMOR!!!! GUUUD VA KAFFESUGEN JAG ÄR!!!! >>Hör att Tv-n är på. Ser bara en ridå som dras förbi med texten, här slutar Martins liv, på..>>
Sladdar in till Tv-n. Rummet är tomt, mormor står och ser in i ugnen på sina bullar. På TV-n är det jag fruktade mest. Det var den VHS-en. Ser mig och hör några kompisar miffoskratt. Eject, kassetten åker ut och väldigt fort ner i jackan.
- Hej Martin! Håller på att värma lite bullar åt dig.
Nu står jag helt still. Det är damage control. Morfar var inte hemma och mormor verkar lugn. Väntar några sekunder till för att inte göra bort mig fullständigt.
- Vad tyst du är Martin. Har det hänt någ...
- Nej. >>Stirrar rakt in i hennes ögon.>>
- Men du ser ju ut som om du sett ett spöke. Kom här så ska du få en kram! >>Kramas.>>
- Tog det lång tid att värma bullar?
- Ja förstår du. Dom låg längst in i frysen, har fått plocka ut halva huset känns det som! Herrejesanens vad jag är trött nu!
- Bra.
- Va?
- Eller, alltså men du kunde ju väntat på mig så kunde jag hjälpt till!!! >>Supergullig.>> Hann du se något på VHS-en?
- Nej den glömde jag bort helt. Vi kan se lite på den sen.
- ELLER!!!! Så ser vi på den här! >>Schwing! fram med the ultimate collection of cmj.blogg.se DVD-n!!>> Här har ni grejer minsann.
